Småbarnsavdelningen: fokus på lärande. En undersökning av hur

Abstract

Syfte: Det främsta syftet med arbetet var att undersöka hur småbarns lärande gynnas i vardagliga spontana samspelssekvenser som uppstår mellan barnet och pedagogen. Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremål och aktiviteter som fångar barns uppmärksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmärksammas och utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn får för sitt lärande ifrån spontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tänkas ligga bakom läroplanen Lpfö98. Teori: Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och vilade på utvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete på förskolan samt på teorin om förmedlat/medierat lärande. Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuer med pedagoger. I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 års ålder och 12 pedagoger på tre olika småbarnsavdelningar. Resultaten av observationerna bearbetades både kvalitativt och kvantitativt. Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras av pedagoger i spontana samspel, dessutom har några kunskapsområden högre position i barns rangordning av intresse än i pedagogernas omedvetna rangordning av vilka av barnens intresse som skall uppmärksammas. Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast får stöd för att förstå innebörd av saker och ting, för att bemästra olika aktiviteter och för att fokusera sitt medvetande på andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommer mestadels i form av samtal i vilka pedagoger sätter ord på och utökar barns förståelse av omvärlden, samt genom att barns uppmärksamhet fokuseras på lärandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lärandebeteende. Intervjuerna pekade på att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig från det som påvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barns lärande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö. Resultaten belyste också hypotetiska samband mellan barns ålder och stödets upplägg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmågan till meta-kognition och stödets potential för barns lärande. Resultaten synliggjorde några möjliga områden för pedagogers kompetensutveckling.