dc.contributor.author | Einarsson, Sofia | |
dc.date.accessioned | 2014-04-09T09:39:50Z | |
dc.date.available | 2014-04-09T09:39:50Z | |
dc.date.issued | 2014-04-09 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35609 | |
dc.description.abstract | CODA (Children of deaf adults) innebär att man är hörande själv men har en eller två teckenspråkiga föräldrar. CODA-elever har teckenspråk som hemspråk och de lever mittemellan den döva världen och den hörande. Det skulle kunna liknas vid att växa upp i en invandrarfamilj med en annan kultur och ett annat språk hemma än vad de har i skolan. (Fredäng 2003). Det saknas beprövade metoder för vilka insatser som kan behövas kring CODA elever i skolan. Därför mitt intresse att studera en CODA elev i skolan och pedagogerna runt den eleven.
Syfte: Syftet med den här studien är att identifiera och synliggöra hur CODA elevers uppväxt och socialisation i en dövkultur tar sig i uttryck i en hörande skolkultur.
- Hur blir pedagoger medvetna om den problematik som kan förekomma för
CODA elever som möter en hörande kultur i skolan då de
lever i en dövkultur hemma?
- Vad behöver pedagoger lära sig för att kunna bemöta CODA elever i skolan?
- Hur kan lärandeprocessen se ut för pedagoger som får reflektera kring en CODA elevs beteende i skolan?
Teori: Denna studie tolkades med ett hermeneutiskt och kritiskt förhållningssätt utifrån Meads teori om symbolisk interaktionism
Metod: Kvalitativ studie med etnografisk forskningsansats som genomfördes med en kvalitativ intervju, observationer samt analys av en CODA elevs skrivuppgifter. Detta bildar tillsammans datamaterial utifrån en trianguleringsmetod.
Resultat: Resultatet visade att den observerade CODA eleven Viktor använder ett ”döv beteende” i vissa situationer i skolan. Det ”döv beteendet” är enligt pedagogerna svårt att upptäcka utan handledning av någon som har förkunskaper inom döv området. Pedagogerna visade genom reflektion att de behöver kunna identifiera Viktors behov av stöd för att kunna bemöta honom på ett bra sätt i skolan. Pedagogerna i Viktors klass behöver handledning kring vad de behöver lära sig för att kunna bemöta CODA elever i skolan. Men på frågan ”vad” de behöver lära sig är det som med andra barn i behov av särskilt stöd, individuellt. Pedagogerna ansåg att personlig handledning kring de situationer som uppstår i mötet med en CODA elev är den bästa handledningen. De ansåg att det skulle vara svårt att enbart ta emot en broschyr med text om vad de bör tänka på. Den broschyren skulle säkert hamna underst i högen av annat informationsmaterial. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT13-IPS-30 SPP600 | sv |
dc.subject | teckenspråk | sv |
dc.subject | dövkultur | sv |
dc.subject | CODA-elever | sv |
dc.subject | skolutveckling | sv |
dc.title | Lärare i behov av särskilt stöd? Vad behöver en lärare lära sig för att kunna bemöta CODA-elever i skolan? | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |