dc.contributor.author | Pardieu, Renata | |
dc.contributor.author | Plocica, Joanna | |
dc.date.accessioned | 2014-04-10T06:56:22Z | |
dc.date.available | 2014-04-10T06:56:22Z | |
dc.date.issued | 2014-04-10 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35612 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om och i vilken utsträckning elevernas bakgrund, tidigare kunskaper, erfarenheter och förutsättningar tas tillvara i två mångkulturella skolor i Göteborg. Vilka behov och förutsättningar flerspråkiga elever har enligt lärare? Utformas interaktionen i klassrummet utifrån det interkulturella perspektivet? Finns det samverkan mellan modersmålslärare, andraspråkslärare och ämneslärare och hur den ser ut? Vilka är skolledningens tankar kring mångfalsarbete?
Teori: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgör ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande äger rum i ett socialt sammanhang i interaktionen med andra människor. Under vilka förhållanden denna interaktion sker kan vara avgörande för elevers kunskaps-, språks- och identitetsutveckling. Utformas interaktion utifrån ett interkulturellt perspektiv är undervisningen gynnande för flerspråkiga elever. Ett monokulturellt förhållningssätt missgynnas däremot flerspråkiga elevers kunskaps- och språkutveckling.
Metod: Denna undersökning bygger på en kvalitativ metod. Kvalitativa intervjuer fördjupade med observationer analyseras utifrån det samlade forskningsmaterialet kring de monokulturella och interkulturella förhållningssätten i skolan. I undersökningen tillämpas det deduktiva arbetssättet. Metoden åsyftar på att utreda om någon relevans mellan befintliga teorier och undersökningens resultat finns.
Resultat: Studien visar att mångfaldsarbete har satts igång på båda skolorna och är på väg att utvecklas. Skolpersonalen betraktar flerspråkigheten som resurs och strävar efter att skapa goda interkulturella interaktioner i klassrummet. Såväl monokulturella och interkulturella antaganden är synliga i skolornas verksamhet. På båda skolorna krävs större insatser av ledningens sida i form av fortbildning, bättre skolorganisation där samarbete mellan ämneslärana och modersmålslärarna prioriteras. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT13 IPS30 LAU925 | sv |
dc.subject | Flerspråkighet | sv |
dc.subject | Monokulturellt förhållningssätt | sv |
dc.subject | Interkulturellt förhållningssätt | sv |
dc.title | Flerspråkiga elever har "flerspråkiga behov". | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet | swe |
dc.type.degree | Student essay | |