AKK och autism. Om alternativ och kompletterande kommunikation och autism i den inkluderande förskolan

Abstract

Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar:

1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås? 2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?

Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK. Några olika specialpedagogiska perspektiv används för att förklara och identifiera villkor och förutsättningar för inkludering, delaktighet och lärande för den pojke med autism som ingår i studien. En av de viktigaste aspekterna är hur AKK kan användas och vara till hjälp för barn med autism.

Metod: Studien har i anslutning till livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken haft en etnografiskt inspirerad metodologi. Empiri har hämtats från observationer, fältsamtal och en intervju. Litteraturstudier har varit viktiga för att kunna skapa en grundläggande förståelse för autism, AKK och de samband som finns däremellan som framkommit via tidigare forskningsresultat. Under observationstillfällena har fältanteckningar använts som verktyg. Genom valet av en halvstrukturerad livsvärldsintervju (Kvale & Brinkmann, 2009) kunde studien fördjupas. Intervjun har till sin form varit narrativ, dvs den har koncentrerats till de upplevelser, erfarenheter, tankar och känslor som min informant har förmedlat.

Resultat: Resultatet är kopplat till syftets två frågeställningar och fokuserar min informants upplevelser och erfarenheter av barn med autism och AKK samt hur hon praktiskt går tillväga i sitt dagliga arbete med AKK i relation till pojken med autism. Resultatet visar att användandet av bilder (Bildstöd) genomsyrar kommunikationen mellan den observerade pojken och övriga barn samt personal i barngruppen. Min informant använder, förutom bildstöd, metoden IBT (Intensiv Beteende Terapi) för att träna och utveckla bl. a språk, socialt samspel, beteende och kognition. I flera observerade situationer blir det på olika sätt tydligt att informanten arbetar målmedvetet med att inkludera pojken i olika samspelssituationer med övriga barn.