Mottagande till grundsärskolan - Livets lotteri

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund.

Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen. Hermeneutikens viktigaste uppgift är att få olika förståelsehorisonter att mötas och förenas för att sedan få en ny utvidgad förståelsehorisont, den hermeneutiska spiralen (Ödman, 2007).

Metod: Vid datainsamlingen har använts halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer av två elevhälsoteam och ett mottagningsteam. För att få ett djupare resultat har dokumentanalys gjorts av kommunernas rutiner vid mottagande till grundsärskolan och två autentiska utredningar. Fokusgruppsintervjuer är ett bra sätt att få koncentrerade data om ett bestämt ämne på ett relativt lätt sätt utan att vara påträngande (Halkier, 2008).

Resultat: De tre kommunernas skriftliga rutiner vid mottagande till grundsärskolan innehåller bra information och följer de Allmänna råden för mottagande till särskolan (Skolverket, 2001). Men kommunernas rutiner skiljer sig mycket åt, vilket både Rosenqvist (2007) och Skolinspektionen (2011) studie också visar. Vårdnadshavare till ett barn som blir aktuell för grundsärskolan behöver kunna förstå alla olika utredningar och syftet med dem. Detta är något som vårdnadshavarna kan behöva hjälp med och speciellt om de har utländsk bakgrund.

Karlsudds (2012) rapport visat att det handlar mer om slumpen och bostadsort om ett barn blir mottaget i grundsärskolan vilket studien också visar. Framförallt handlar det om barnen i ”gråzonen” mellan två skolformer. Om ett barn blir mottaget i grundsärskolan känns som ett lotteri. Detta gör att barn på felaktiga grunder placeras i grundsärskolan och att det inte handlar om barnet har en diagnos, utvecklingsstörd, utan på i vilken kommun barnet bor i.