Verktyg till lärarna. Skolutveckling genom metoden Learning study

Abstract

Syfte: Har varit att försöka komma åt/ ta reda på, vad i ett skolutvecklingsprojekt som är viktigt för att det skall ge lärarna användbara verktyg att använda i sin undervisning.

Teori: Den teori som använts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras är kommunikation och relationen, främst mellan läraren - handledaren, men även relationen lärare – lärare samt, läraren – eleven berörs. Systemteori bygger på att tänkandet är cirkulärt istället för linjärt och att detaljen sätts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som är en viktig komponent i metoden Learning study, framhåller Gjems (2007) att språket är centralt, då det är med språket som verktyg vi förmedlar vår syn på omvärlden och hur vi tolkar vår värld. Handledning är även en process där läraren utsätts för nya infallsvinklar som sätter igång en rörelse i lärarens sätt att se på sin undervisning, sitt bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna (Svedberg 2007).

Metod: Den metod som använts för att samla in information har varit enkäter. Enkäterna är av kvalita-tiv karaktär då endast fjorton informanter tillfrågades att delta. En del av frågorna är av typen att de svarar med förtryckta svarsalternativ, som Trost (2007) menar har hög standardisering, medan ganska många frågor följs upp av att de skall komplettera med egna kommentarer, som då Trost (2007) beskriver som låg standardisering. Frågeformulärets utformning kommer ha en hög strukturering, medan frågornas art kommer vara mindre strukturerade. Innehållsmässigt har därav frågorna karaktären av både låg standardisering och låg struktureringsgrad.

Resultat: Learning study är en metod som tar mycket tid i anspråk från lärarna. Först skall de sättas in i Learning studys teorier – lärandeobjekt, kritiska aspekter och variationsteorin. Därefter ge-nomföra ett par cykler, där arbetslaget gemensamt planerar, utvärderar, diskuterar hur nästa lektion skall planeras osv. Men det framkom att det är genom dessa diskussioner som lärarna själva kommer åt kärnan i projektet och utvecklar sin egen förståelse av hur just de elever som studeras lär sig och vad som är deras kritiska aspekter. Det är även igenom diskussionsproces-sen som lärarna anser att de har fått verktyg som är användbara för dem. Genom verktyget har de möjlighet att ge eleverna en djupare förståelse av sitt ämne, matematik. Elevens kunskaper ges möjlighet att befästas och förstås på ett djupare plan, så att kunskaperna blir överförings-bara till andra sammanhang.