| dc.description.abstract | Syfte: Erfarenheter visar att vuxnas förhållningssätt till barn kan vara av (omedveten) kränkande karaktär och ha en negativ påverkan på elevers självkänsla och identitet och därmed påverka elevers lärande och känsla av delaktighet. Denna form av omedvetna verbala kränkningar benämns i denna studie för dold kränkning. Barn i behov av särskilt stöd är extra utsatta vilket jag har för avsikt att kritiskt granska. Syftet med studien är att analysera huruvida och på vilket sätt ett antal skolors lokala likabehandlingsplaner beaktar dold kränkning, på vilket sätt det omnämns och diskuteras som problem, huruvida det i likabehandlingsplanerna finns rutiner för hur man skall komma tillrätta med problemet samt i vilken mån det finns en specificerad ansvarsordning för detta arbete.
Forskningsansats: Innehållsanalys utifrån hermeneutisk tolkning. Denna studie är en kvalitativ innehållslig dokumentstudie där språket ses som en del i ett socialt system. Text systematiseras och analyseras. Det viktigaste analysredskapet är tolkning och har här inspirerats, i sitt tolkningsförfarande, av hermeneutiken i syfte att vinna en giltig och gemensam förståelse av textens mening. Främst har denna studie hämtat inspiration från den hermeneutiska cirkeln samt insikten om förförståelsens betydelse för tolkningen. Denna studie betraktas främst utifrån ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv.
Metod: Empirin utgörs av utsagor från 33 likabehandlingsplaner, inom grundskolan F-9, i en kommun. De meningsbärande enheterna som studerats har formulerats utifrån forsknings-frågorna. Utsagorna har kartlagts och systematiserats och slutligen sammanställts i ett kodschema. De texter som studerats har sedan tolkats utifrån vald teoretisk ansats.
Resultat: Vad gäller dolda/omedvetna/oreflekterade kränkningar tas dessa inte upp och diskuteras som problem på ett nämnvärt sätt. Generellt i de granskade likabehandlings-planerna diskuteras inte dold kränkning som begrepp utan identifieras främst genom olika lagtexters definitioner. I de fåtal likabehandlingsplaner, där man reflekterat kring att kränkningar kan ske i det fördolda, diskuteras strukturer och normkritiskt arbetssätt som en riskfaktor till dold kränkning. I det förebyggande och främjande arbetet, där beskrivningar av hur man skall komma tillrätta med problemet görs, beskrivs framförallt vad som anses viktigt i det förebyggande och främjande arbetet, men det specificeras inte nämnvärt hur detta arbete skall bedrivas. Nio områden har identifierats som viktiga i det förebyggande och främjande likabehandlingsarbetet kring dolda kränkningar. De områden som lyfts fram som extra viktiga är; värdegrund, yrkesetik, arbetsmiljö, förhållningssätt och bemötande, normkritiskt förhållningssätt, kunskap kring funktionshinder, konflikthantering, pedagogiskt arbete samt samarbete med föräldrar. Vad gäller en specificerad ansvarsordning för arbetet med dolda kränkningar poängteras rektorns ansvar tydligt. Anmärkningsvärt är att elevhälsoteamets samt specialpedagogens ansvar omnämns i mycket ringa omfattning. | sv |
