dc.contributor.author | Mossberg, Maria | |
dc.date.accessioned | 2014-04-24T06:55:09Z | |
dc.date.available | 2014-04-24T06:55:09Z | |
dc.date.issued | 2014-04-24 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35689 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med studien är att kartlägga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte är att utreda den pedagogiska planeringen med avseende på samspelet mellan eleverna. Detta är intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 då elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgång i grundskolan. Tidigare räckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsärskolan.
Teori: Studien grundar sig på symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig på att det är gruppen som utgör grunden för människors handlande. En individs identitetsutveckling är formad utav det sociala samspelet vilket också är en av grundstolparna inom interaktionismen. Delar av den symboliska interaktionismen är speglingsteorin och stämplingsteorin.
Metod: Studien är en kvalitativ etnografisk fallstudie. Deltagande observationer, intervjuer och en sociometrisk undersökning gjordes i en klass (år 2). I klassen finns två elever med autism. Klassen med dessa elever startades upp i samband med den nya skollagen 2011. Två av gruppens pedagoger intervjuades och deltagande observationer utfördes under sju dagar. Under observationerna har även ostrukturerade fältsamtal med pedagoger förekommit. Den sociometriska undersökningen bestod av ett kamratvalstest. Skolan har inte före den nya skollagen haft någon klass med elever med AST. Kommunen har före 2011 vanligtvis placerat elever med autism i grundsärskolan.
Resultat: Bara för att en elev får en diagnos innebär inte det att man har samma förutsättningar som alla andra med den diagnosen. Precis som elever utan diagnoser har även elever med AST olika förutsättningar. Vidare visar studien att pedagogernas kunskap och erfarenhet av autism är viktig för att få en fungerande verksamhet och en acceptans för olikheter i gruppen. För att interaktionen mellan eleverna ska fungera bra behövs det stöd och kunskap från lärarna. En av svårigheter för elever med autism är att sortera intryck. Delaktigheten bygger på en bra anpassad miljö där möjlighet för enskildhet finns när intrycken blir för många. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT13-IPS-09 SPP600 | sv |
dc.subject | autism | sv |
dc.subject | AST | sv |
dc.subject | inkludering | sv |
dc.subject | integrering | sv |
dc.subject | samspel | sv |
dc.subject | interagera | sv |
dc.subject | symbolisk interaktionism | sv |
dc.title | Autism i grundskolan efter den nya skollagen 2011. En explorativ studie om elevers interaktion | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |