Att vara smittsam, begränsad och särbehandlad – MRSA-bärares upplevelse av vården

Abstract

Bakgrund: MRSA är ett globalt växande problem och i Sverige klassificeras MRSA som en allmänfarlig sjukdom. Bakterien kan orsaka infektion överallt i kroppen men kan även yttra sig symtomfritt. MRSA sprids genom kontaktsmitta och vårdpersonal är en vanlig källa till smittspridning. Tillämpning av basala hygienrutiner är den allra viktigaste åtgärden för att förhindra att sprida smittan vidare. På sjukhus vårdas MRSA-bärare i isolering för att skydda andra personer från att smittas. MRSA orsakar ett lidande hos patienter och många upplever sig stigmatiserade i det vardagliga livet. Sjuksköterskor har en viktig uppgift att skapa en god vårdrelation och att lindra lidande. Genom att ge information och göra patienten delaktig skapas goda förutsättningar för en kvalitetssäker vård. Syfte: Att belysa MRSA-bärares upplevelse av vården och sjuksköterskans bemötande. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som bygger på en systematisk litteratursökning och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Resultat: En mängd olika känslor är förknippade med att vara MRSA-bärare. Att vårdas i isolering upplevs av de flesta vara en negativ erfarenhet då de känner sig instängda och begränsade. Många patienter upplever att kontakten med sjukvården förändras vid diagnos och att vårdpersonalen har bristande kunskap om MRSA. Den kunskap patienterna själva har varierar och många anser att de fått bristande information för att kunna förhålla sig till situationen de befinner sig i. Slutsats: Vårdpersonalen är en viktig källa för att patienterna ska få kunskap. För att de ska kunna stötta och informera patienter på ett korrekt sätt krävs en ökad kunskap och förståelse för MRSA. Informationen bör individanpassas efter individens unika behov så att onödigt lidande kan förhindras och en god vårderfarenhet främjas.