Den sjunkande läsförmågans pedagogiska konsekvenser. En fallstudie

Abstract

Syfte Ett av syftena med beskriven studie är att undersöka om och hur läsförmågan på en skola sjunkit. Ett annat syfte är att undersöka vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Uppsatsen fokuserar på de pedagogiska konsekvenserna.

Teori Uppsatsens undersökning utgår ifrån det sociokulturella perspektivet, och tar stöd av Säljös och Vygotskijs teorier om lärande, det vill säga lärande i det inlärningsklimat elever skapar tillsammans i klassrummet. Om elevers läsförmåga förändras, förändras också den sociala miljö som karaktäriserar inlärningsklimatet. Om en lärare möter en elev som läser på ett specifikt sätt blir samordnandet av lärande och undervisning på ett specifikt sätt. Men om samma lärare möter en annan elev, som läser på ett annat sätt, blir samordnandet på ett annat sätt. Detsamma gäller för olika gruppers lärande och kunskapsutveckling, och inom dessa olika grupper. Elever och lärare interagerar för att tillsammans utveckla kunskap. I beskriven undersökning används också de internationella studierna PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) och PISA:s (Programme for International Student Assessment) resultat.

Metod Uppsatsen är en fallstudie, och en kombination av metoder används. Statistik används för att få svar på om och hur läsförmågan på skolan sjunkit. Intervjuer av lärare används för att få svar på vad detta fått och har haft för pedagogiska konsekvenser. Intervjuerna tolkas hermeneutiskt.

Resultat Resultatet visar att läsförmågan bland eleverna på skolan sjunkit, och att detta fått en rad olika pedagogiska konsekvenser. De intervjuade lärarna upplever att de behöver arbeta mer med förförståelse och tydlighet. De upplever att det enskilda samtalet med eleven har fått en allt större betydelse i undervisningen, och detta i sin tur har fått konsekvensen att man omorganiserat schemat så att det finns utrymme för enskilda samtal. En annan konsekvens är att man förändrar uppgifter så att de inte kräver så hög läsförmåga bland eleverna. Ytterligare en konsekvens är att man börjat differentiera, individanpassa, och individualisera undervisningen mer. Den generellt sjunkande läsförmågan hos eleverna i undersökningen stämmer överens med vad som framkommer i de internationella undersökningarna PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) och PISA (Programme for International Student Assessment). Det framkommer att elevers läsförmåga sjunker generellt, och det framkommer att spridningen på elevers läsförmåga ökar. Detta gäller både i de internationella undersökningarna, och för eleverna i beskriven studie.

Pedagogiska konsekvenser Några pedagogiska konsekvenser av det som framkommer i beskriven studie utkristalliseras. Det enskilda samtalet behöver ges utrymme, lärare behöver arbeta med förförståelse och förståelse, och vi lärare behöver hitta vägar att arbeta med individanpa