Facebook - den nya tidens beroende. Hur påverkas fysisk aktivitet och hälsa hos barn och ungdomar genom ett ökat beroende av internet och sociala medier

Abstract

Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns ett överdrivet Facebook användande bland barn och ungdomar mellan 6 och 16 år och vilka effekter ett överdrivet internetanvändande får utifrån ett hälsoperspektiv. I den teoretiska delen ville jag undersöka vad ett så kallat Facebook beroende innebär och vilka slutsatser jag kunde göra mot min empiriska del. Den empiriska delen skulle utröna om det fanns skillnader mellan pojkar och flickor i vilken utsträckning man använder Facebook men också om det finns skillnader bland yngre eller äldre barn och ungdomar. Den teoretiska delen var tänkt att ge en bild av beroende av internet och sociala medier, och vilken påverkan ett ökat internetanvändande får på hälsan. Hypotesen är att allt fler barn och ungdomar använder internet och sociala nätverk i större utsträckning idag än för ett par år sedan, och att tiden tas ifrån fysiska aktiviteter och sömn. De frågeställningar jag tog utgångspunkt i var bland annat: 1) Gör ett överdrivet användande av Facebook och internet att nattsömnen påverkas? 2) Rör barn och unga på sig tillräckligt då hypotesen är att de mer och mer använder datorer, internet, Facebook och andra sociala nätverk och då blir mer och mer stillasittande? 3) Ur ett hälsoperspektiv, bidrar användandet av sociala medier och internet till ett negativt hälsotillstånd, mentalt och fysiskt? 4) Finns det stora skillnader mellan pojkar och flickor? 5) Finns det skillnader mellan yngre och äldre barn och ungdomar?

Teori: Fokusen från ett teoretiskt perspektiv låg på vikten av rörelse, sömn och sociala strukturer för barn och ungdomar samt skillnader mellan kön, ålder och socioekonomisk status. Med hjälp av tidigare forskning undersöktes i vilken omfattning sociala medier och internet påverkar barn och unga negativt och om det finns samband mellan ett för stort internetanvändande och för lite sömn och för lite fysisk aktivitet.

Metod: Studien var fokuserad utifrån en kvantitativ ansats där jag valde att använda en internetbaserad enkätundersökning för att återspegla hur mycket barn och ungdomar använder sig av Facebook och hur de själva ser på sin fritid i form av hur mycket tid som spenderas på vad. Jag ville också kunna se i vilken utsträckning några skillnader mellan kön och ålder fanns. Jag tolkade respondenternas svar tillsammans med litteratur, forskning och analyser som redan gjorts på ämnet för att på så sätt försöka att finna samband och dra slutsatser mellan teori och kvantitativa svar.

Resultat: Bland pojkar och flickor finns relativt stora skillnader i beteenden på sociala nätverk. Flickor tycks i större utsträckning vara, både mer frekvent och längre i tid, online på de sociala nätverken och internet. I skolan skulle jag vilja rekommendera större tillpassningar från lärare och rektorer, för att istället för att förbjuda, kunna ge råd till unga människor om ett sunt internet användande och då framförallt sociala medier. Därför blir forskningen på internetberoende viktigare och viktigare. Från tidigare forskning har jag funnit att det de senaste 10 åren har skett stora förändringar när vi talar om uppkoppling och aktivitet på internet. Det har i takt med dessa förändringar också skett en dramatisk stigning i hur många barn som lider av övervikt och fetma.