Läsundervisning på oklar grund. En kvalitativ analys av åtta lärares beskrivningar av sitt arbete med läs- och skrivinlärning

Abstract

Syfte: Läraren är den som möter eleverna dagligen och den som behöver kunskaper för att kunna identifiera och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att försöka belysa lärares arbete och kompetens inom läs- och skrivinlärning i årskurserna 1-3 genom deras egna beskrivningar av sitt arbete.

Frågeställningar: • Hur upptäcker lärare elever med läs- och skrivsvårigheter? • Hur arbetar lärare med elever som inte kommer igång med läsning?

Teori och metod: Val av ansats i denna studie är den kvalitativa då den lämpar sig bra när man söker förstå och tolka resultat. Kvalitativ forskning är också lämplig när man har en mindre undersökningsgrupp. Åtta verksamma lärare inom årskurserna 1-3 på två F- 6 skolor har intervjuats. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer vilket innebär att en frågeguide använts under samtalen och att jag hade möjlighet att ställa följdfrågor under samtalets gång. Intervjuerna transkriberades sedan och analys och bearbetning har skett genom hermeneutisk meningstolkning för att finna teman i intervjupersonernas beskrivningar.

Resultat: De flesta lärarna i den här studien anser att deras utbildning inom läs- och skrivinlärning varit bristfällig. Flera av dem har genom olika slags fortbildning tagit reda på mer inom området då det anses vara viktiga kunskaper för alla lärare att ha. I studien har det kommit fram att lärarna har en oklar kunskap om läsutveckling och läsundervisning vilket kan vara ett resultat av den bristfälliga utbildningen. Det handlar om att inte kunna uttrycka, med ett gemensamt språk, vad man gör eller varför i arbetet med läs- och skrivinlärning. I deras beskrivningar visar det sig dock att de kan identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och att deras insatser är adekvata. Ett hinder menar alla är att tiden saknas till att sitta en-till-en med eleverna. Den oklara kunskapen visar sig också i beskrivningarna av deras arbetssätt när det kommer till vad som påverkar detta. Lärarna berättar att responsen från eleverna och kollegorna och att det som är roligt och intressant påverkar hur de arbetar. Reflektion över vetenskaplig grund och aktuell forskning syns inte i beskrivningarna.