En skolas organisering av en särskild undervisningsgrupp och hur fem elever beskrivs och beskriver sig själva

Abstract

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.

Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.

Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats. Fallstudien valdes som metod eftersom den lämpar sig bra då denna studies underlag och fokus utgörs av en skolans särskilda undervisningsgrupp. Den kvalitativa ansatsen stämmer bra överens med en fallstudie då syftet inte är att generalisera utan att få en ökad förståelse för en situation. Intervjuerna som genomfördes med åtta respon-denter, fem elever och tre pedagoger var halvstrukturerade med tematisk karaktär. Observat-ioner som metod var lämpligt ur den aspekten att de ger en bild av vad deltagarna gör i var-daglig tillskillnad från intervjuer som blir mer subjektiva utifrån den intervjuades perspektiv. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och fältanteckningar fördes vid observationerna. Det insamlade materialet analyserades och ur detta framträdde mönster och kategorier till ett re-sultat.

Resultat: Centralt i resultat är att organisering är otydlig och påverkar flertalet elever negativt. Det framträder en bild av upplevt utanförskap hos eleverna som beror på skolans normer och att lärare som undervisar i deras klasser inte räknar dem som elever i klassen. Identiter som visar sig är marginaliserade elever som får och tillskriver sig själva en problematik utifrån skolans norm för vad som är ett accepterat beteende i ett klassrum. En av eleverna beskriver dock en helt motsatt situation där det också framträder ett inkluderande förhållningsätt till eleven och hans skolsituation. Det finns ett överensstämmande mellan vad som framkommer i intervjuer och är synligt i observationerna och det finns samband mellan eleverna och pedagogernas beskrivningar.