| dc.description.abstract | Sammanfattning
Syftet med studien är att ta reda på hur musik, rytmik och drama används didaktiskt som redskap och metod i
klassrummet samt hur de ämnen vi i den här uppsatsen benämner som meningsskapande ämnen, påverkar och
interagerar med de teoretiska ämnena. Vi vill lyfta ämnenas relevans för elevers lärande. För att nå resultat i
studien utgår vi från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med de meningsskapande ämnena som
didaktiskt redskap och metod i undervisningen? Hur påverkar de meningsskapande ämnena de teoretiska
ämnena? Vad blir resultaten av att använda sig av de meningsskapande ämnena? Vi har valt att undersöka
frågeställningarna utifrån det sociokulturella perspektivet, med grunden i Lev Vygotskij, Jean Piaget och John
Dewey. Uppsatsen består av inhämtat material av primärkällor som består av kvalitativa intervjuer samt en
direktobservation. Svarspersonerna fick svara på frågor som rörde deras profession, hur de ser på ämnena musik,
rytmik och drama, samt hur de arbetar med det didaktiskt och integrerat i skolans teoretiska ämnen. Resultatet
redovisas utifrån det som framgått ur de gjorda intervjuerna samt ur observationen som genomförts. Vi utgår från
tidigare forskning och teoretisk anknytning när vi analyserar och presenter resultatet. Valet av forskningsområdet
ligger till grund för de meningsskapande ämnenas relevans och deras didaktiska förmåga till integrering och
fördjupning i kunskapssfären. Resultatet av vår undersökning visar att de meningsskapande ämnena fungerar
både som verktyg, metod och rena ämnen i undervisningen vilket ger en meningsfull lärandemiljö och stärker
lusten till livslångt lärande. Genom en interaktion av de praktiska och teoretiska ämnena ökar möjligheten att
fånga alla elever i deras kunskapsutveckling, där de är här och nu. Att arbeta meningsskapande och integrerat,
lyfter möjligheten till att arbeta lustfyllt och därur skapas en djupare förståelse och kunskapen blir meningsfullt. | sv |
