Flipp eller flopp? Lärares tankar kring undervisningsmetoden flippat klassrum.

Abstract

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma lärare ser på lärande, samspel och bedömning genom användandet av undervisningsmetoden flippat klassrum.

Huvudfrågan består av att ta reda på hur möjligheterna till formativ bedömning och samspel påverkas av undervisningsmetoden flippat klassrum.

Metod och material: Syftet och frågeställningen besvaras genom ett antal kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Resultatet baseras således på deras svar.

Resultatet visar att lärarna ser fler fördelar än nackdelar med undervisningsmetoden flippat klassrum. De menar att mycket tid frigörs i klassrummet och att den tiden skapar möjligheter till att arbeta mer med formativ bedömning och samspel. Numera ägnas lektionerna alltmer till kommunikation, samspel och diskussion. Lärarna är dock osäkra på om det är undervisningsmetoden i sig som bidrar till detta eller den frigjorda tiden.

Betydelse för läraryrket: Vi anser att arbetet är relevant för läraryrket då tidsbrist anses vara ett stort hinder och problem hos lärarkåren. Det flippade klassrummet bidrar till att frigöra tid vilket i sin tur kan användas till att arbeta mer med formativ bedömning, kommunikation, samspel och digitala verktyg som i allt högre grad betonas i de nya styrdokumenten.