Retorik på lågstadiet – en undersökning gjort bland verksamma lärare i åk.1-3

Abstract

Sammanfattning: Syftet med detta arbete är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1-3 arbetar med att utveckla elevers retoriska förmåga. Vår förhoppning är att få fördjupad kunskap i hur retorik behandlas på lågstadiet, samt lärarnas syn på retorik. Vi hoppas även att vår undersökning ska väcka en medvetenhet hos lärarna och få dem att inse vikten av retorik, som nu fått ett större utrymme i styrdokumenten. Vår huvudfråga är huruvida retoriken finns med som ett medvetet moment i de verksamma lärarnas undervisning.

Vi har valt att genomföra samtalsintervjuer med verksamma lärare på två grundskolor i Västra Götalands län. Metoden vi valt att använda oss av är en kvalitativ respondentundersökning för att få en så rättvis bild av lärarnas personliga uppfattningar om retorik. Svarsmaterialet från intervjuerna har samlats in via ljudinspelning och därefter transkriberats. Vi har sedan analyserat och gjort en gemensam resultatredovisning och slutdiskussion där vi sammanställt de svar vi samlat in. Under intervjuerna framkom det att lärarna arbetade med retorik men att muntliga presentationer var den definition som oftast återkom.

Då ”tala, lyssna och samtala” har fått större utrymme i den nya läroplanen hoppas vi att detta arbete kan bidra till en bredare förståelse för retorikens innebörd, för både verksamma och blivande lärare. Som lärare är det viktigt att vara medveten om sin retoriska roll och påverkan för att kunna vara en bra förebild för eleverna. Retoriken spelar också en avgörande roll i utvecklandet av elevers kommunikativa förmåga. Under våra intervjuer framkom det att de verksamma lärarna arbetade med de våra komponenter inom retoriken. De önskade fördjupad kunskap och arbetsmaterial kring retorik och såg positivt på fortbildning. Vi vill därför uppmärksamma retoriken så att lärarna får en enhetligare syn på retorik på lågstadiet.