Manligt, kvinnligt och lärarnas maktutövning

Abstract

Sammanfattning:

Det generella syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp lärares beskrivningar av sitt arbete i mötet med olika grupper elever. Mer specifikt undersöks vilka tekniker som dessa lärare använder för att styra, ordna och lära barn. Fokus ligger framförallt på hur lärarnas styrningstekniker kan relateras till genus samt hur teknikerna kan relateras till läraryrkets professionalisering.

Studien bygger på intervjuer med åtta mellan- och högstadielärare, fyra män och fyra kvinnor. Alla lärare är utbildade och har varierad tid i yrket.

Av resultaten framgår att lärare använder flera olika styrningstekniker i sitt vardagliga arbete. Merparten av de typer av tekniker som beskrivs används av både män och kvinnor i studien. De gemensamma teknikerna bygger till stor del på den gemensamma strukturen i läraryrket, t.ex. bestämma elevernas platser, betyg, demokratisk fostran och föräldrakontakten. Resultaten visar dock att även om både män och kvinnor använder liknande tek- niker för styrning i klassrummet, skiljer det sig hur man uttrycker sig kring dem. Främst blir det tydligt i relation till beskrivningar av relationsbyggandet och konfliktlösning. Dessa båda tekniker är inte en del av den gemen- samma strukturen utan byggs snarare av lärarnas egna personlighet, vilket synliggör en genusaspekt. Vidare diskuteras vilka tekniker lärarna menar bäst inger respekt och auktoritet i klassrummet. Här blir Genusaspekten väldigt tydlig när de manliga lärarna pratar om deras kroppsliga storlek och dess betydelse för deras auktoritet, eller kvinnornas sätt att snarare använda kroppen för att, genom kroppskontakt, lugna elever vid ordningsstöran- de. Ett flertal av de manliga lärarna uttrycker också ett tydligt samband mellan lektionsplanering och kunskap som skapare av ordning och motivation, något som inte tas upp i de kvinnliga lärarnas utsagor.

I slutdiskussionen diskuteras dessa makttekniker, kopplat till genus och kopplat till problematiken det innebär för läraryrkets professionalitet. Här söker också uppsatsen sin relevans, en relevans som handlar om att ytterligare stärka läraryrkets vetenskapliga grund och möjlighet till professionalisering.