| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Det generella syftet med uppsatsen är att undersöka en grupp lärares beskrivningar av sitt arbete i mötet med
olika grupper elever. Mer specifikt undersöks vilka tekniker som dessa lärare använder för att styra, ordna och
lära barn. Fokus ligger framförallt på hur lärarnas styrningstekniker kan relateras till genus samt hur teknikerna
kan relateras till läraryrkets professionalisering.
Studien bygger på intervjuer med åtta mellan- och högstadielärare, fyra män och fyra kvinnor. Alla lärare är
utbildade och har varierad tid i yrket.
Av resultaten framgår att lärare använder flera olika styrningstekniker i sitt vardagliga arbete. Merparten av de
typer av tekniker som beskrivs används av både män och kvinnor i studien. De gemensamma teknikerna bygger
till stor del på den gemensamma strukturen i läraryrket, t.ex. bestämma elevernas platser, betyg, demokratisk
fostran och föräldrakontakten. Resultaten visar dock att även om både män och kvinnor använder liknande tek-
niker för styrning i klassrummet, skiljer det sig hur man uttrycker sig kring dem. Främst blir det tydligt i relation
till beskrivningar av relationsbyggandet och konfliktlösning. Dessa båda tekniker är inte en del av den gemen-
samma strukturen utan byggs snarare av lärarnas egna personlighet, vilket synliggör en genusaspekt. Vidare
diskuteras vilka tekniker lärarna menar bäst inger respekt och auktoritet i klassrummet. Här blir Genusaspekten
väldigt tydlig när de manliga lärarna pratar om deras kroppsliga storlek och dess betydelse för deras auktoritet,
eller kvinnornas sätt att snarare använda kroppen för att, genom kroppskontakt, lugna elever vid ordningsstöran-
de. Ett flertal av de manliga lärarna uttrycker också ett tydligt samband mellan lektionsplanering och kunskap
som skapare av ordning och motivation, något som inte tas upp i de kvinnliga lärarnas utsagor.
I slutdiskussionen diskuteras dessa makttekniker, kopplat till genus och kopplat till problematiken det innebär för
läraryrkets professionalitet. Här söker också uppsatsen sin relevans, en relevans som handlar om att ytterligare
stärka läraryrkets vetenskapliga grund och möjlighet till professionalisering. | sv |
