När kirurgi blir en behandling för Psykisk ohälsa - En litteraturstudie om Plastikkirurgi och Body Dysmorphic Disorder

Abstract

Bakgrund: En vanlig men inte så ofta uppmärksammad sjukdom, Body Dysmorphic Disorder (BDD), kan för den drabbade orsaka stort lidande och begränsningar i livet. En ohälsosam fixering vid en viss kroppsdel och dess upplevda defekt kan leda till överdrivna skönhetsrutiner eller rädsla för sociala sammanhang. Då personer som är drabbade av BDD upplever att en viss kroppsdel är defekt, finns dessa personer representerade på kliniker som genomför kosmetiska ingrepp. Syfte: Vi avser med denna litteraturstudie studera hur hälsan påverkas hos personer med BDD efter kosmetisk plastikkirurgi. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskats, kvalitetsbedömts och analyserats utifrån Fribergs (2012) mall. Resultat: Bland dem som söker kosmetisk plastikkirurgi är psykisk ohälsa vanligt förekommande, såsom BDD men även annan psykisk problematik. Resultatet tyder också på att de som lider av BDD är benägna att söka kosmetisk plastikkirurgi vid upprepade tillfällen. Det har visat sig att kosmetisk kirurgi kan ha god effekt på personer som lider av mild till måttlig BDD. Dock genomsyras resultatet av negativa hälsoeffekter, exempelvis; postoperativt missnöje, självdestruktivt beteende, missnöje negativ fixering vid ny kroppsdel efter kosmetisk operation. Slutsats: Då det visat sig att kosmetisk plastikkirurgi kan leda till försämrad hälsa hos personer med BDD ses fördelar i att avråda dessa personer att genomgå kosmetiska ingrepp. Sjuksköterskan och övrig vårdpersonal bör arbeta för att upptäcka personer med BDD på de kliniker som genomför kosmetiska ingrepp samt skapa möjligheter för dessa att få kontakt med instanser som kan behandla psykisk ohälsa.