Förmåga eller inställning? En studie om gymnasiepojkars uppfattningar om orsaker till lägre studieresultat

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pojkars egen uppfattning och förklaringar om orsaker till att de når lägre studieresultat i skolan än flickor. Två huvudfrågor är: Vad är pojkars egen uppfattning om orsaker till att de når lägre studieresultat och om varför pojkars medelbetyg är lägre i jämförelse med flickor?

Teori: Ett sociokulturellt perspektiv har använts. Efter observationer har frågor formulerats och pojkars subjektiva uppfattning om vad kunskap är har fått utrymme och formulerats (Säljö, 2005). Genusteori är en annan utgångspunkt för detta arbete. Genus som vetenskap utgår från att titta på det maktförhållande historiskt, kulturellt och socialt som definierar kvinnor och män. Det är kvinnors och mäns status och roller i samhället som för detta arbete är intressant (Hirdman, 2003). Genusforskning kan ifrågasätta och skapa nya frågor som förändrar synen på kvinnors och mäns villkor. Specialpedagogik är en tvärvetenskaplig disciplin. Flera processer formar och förändrar människan beroende på det sociala och kulturella och historiska sammanhang den lever i. Som teori är olika discipliner viktiga i sammanhanget. Frågan om hur vissa kunskaper, värderingar och färdigheter påverkas beroende på vilken generation man tillhör, gruppåverkan och individen själv (Foucault, 1986).

Metod: Studien har en fenomenologisk ansats. Denna studie har genomförts på en svensk gymnasieskola. Pojkar som går i år två och tre har valts ut för observationer och senare intervjuer. Etnografi som metod har inspirerat till genomförandet av studien. Bakgrundsmaterial som använts är olika datakällor som till exempel PISA-rapporten (2012). Deltagande observationer har gjorts i pojkars inlärningsmiljö. Inledanden observationer har gett en större förståelse och kunskap om individers beteende i samspel med omgivningen. Observationer tillsammans med intervjuer har gett mer än om man enbart skulle utgå från intervjuer (Kvale, 1997). Efter utförda observationer ringades frågeområden in. Genom att utgå från dokument och sedan kombinera med observationer ges möjligheten att kontextualisera materialet (Fangen, 2004). Tidigare studier och dokument har använts som metod för att undvika en objektivering och därmed en distans till vad som enbart sägs i intervjuer (Fangen, 2004). Åtta intervjuer har genomförts och analyserats.

Resultat: Observationer visade att vissa elever, trots att de befinner sig i klassrummet, inte alltid är närvarande då det gäller att utföra skolarbete. Här finns en betydande grupp pojkar. I intervjuer är pojkarnas egna svar av varierande art. En del finner inte skolan intressant. Betygen är för pojkar inte alltid betydelsefullt, de anser att framtiden ordnar sig ändå. Annat som framkommit är att pojkar själva ser skillnader på pojkar och flickors förmåga och inställning till skolan. Det är viktigare att vara social; prata och umgås i skolan. En del pojkar upplever att lärare gör skillnad på pojkar och flickor i undervisningssammanhang. Många pojkar säger att de vill ha hårdare riktlinjer av lärare.