Att tala är silver, att göra kommunikation möjlig är guld. En fältstudie kring interaktionsmönster mellan elever med autismspektrumtillstånd och andra i klassrumsmiljö

Abstract

Syfte Syftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstånd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprätthållande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen ägde rum och dess innehållsmässiga karaktär och slutligen kommunikationens kvalitet i förhållande till Mediated Learning Experience (MLE).

Teori Studiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstånd. Sociokulturell teori bygger på uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan människor och mellan människor och kulturella kontexter och språket är ett grundläggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstånd avser att beskriva olika perspektiv som utgångspunkt för att studera de kommunikativa processerna.

Metod Studien utgår från kvalitativ metod, inspirerad av etnografisk forskningsansats, där empirin samlats in med hjälp av observationer. Totalt observerades två elever (en flicka och en pojke), med diagnos inom autismspektrumtillstånd, under deras deltagande i klassrumsundervisning (undervisning med hela eller delar av sin klass). Flickan observerades vid 16 tillfällen, pojken vid 11 tillfällen och observationslängden var mellan 20-70 minuter för båda informanterna. Analysen av empirin delades in i två delar, fortlöpande analys och avslutande analys i enlighet med etnografisk ansats.

Resultat De olika konstellationer som informanterna deltog i skilde sig åt. Erik interagerade framför allt med en resurspedagog och Anna var mest interaktiv i förhållande till sina två kompisar i klassen. Erik svarade avvisande på kamraters interaktionsförsök medan Anna överlag gjorde fler interaktionsförsök i förhållande till klasskamrater (andra elever än hennes kompisar) än omvänt. Informanternas verbala och ickeverbala språk visade många karakteristika i förhållande till de specifika drag som individer med AST ofta visar. Informanternas verbala och ickeverbala uttryck kunde delvis också kopplas till kommunikationens funktion och innehåll samt beroende på den konstellation där kommunikationen skedde. Innehållet i kommunikationen karaktäriserades framför allt av samtalsämnen kopplade till aktuellt arbetsområde och uppgift. Annas kommunikativa aktiviteter tillsammans med sina två kompisar kunde dock även kopplas till deras nära relation och så kallat ”småprat” dem emellan. Kompisarna var dock de som tog störst ansvar för upprätthållande av samtalet och Annas deltagande i samspelet. Kommunikationen i förhållande till MLE kunde för båda informanterna sammanfattas som bristfällig. De tre nödvändiga parametrarna (Intentionality and Reciprocity (IR), Mediation of Meaning (ME) och Mediation of Transcendence (T)), som är nödvändiga för att uppnå värdet för MLE fanns inte representerade i en och samma lärandesituation.