Fallet Vattenfall: Hur hållbar är relationen mellan företag och intresseorganisationer?

Abstract

Introduktion: Såväl samhälle som stat ställer krav på att företag ska ta ansvar för vilken påverkan verksamheten har på människor och miljö. Företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att kommunicera graden av ansvarstagande till omvärlden. Även fast utformningen av hållbarhetsredovisningar är frivillig finns det olika riktlinjer för att se till att det som redovisas är relevant. En metod är att föra dialog med företagets intressenter. Åsikter om företag och verksamhetsaktiviteter kan skilja sig beroende på vem man frågar. Energiföretaget Vattenfall både hållbarhetsredovisar och för intressentdialoger samtidigt som stark kritik riktas mot företagets brist på ansvarstagande. Är hållbarhetsredovisningar ett kvitto på hållbarhet och vilket är egentligen syftet med intressentdialoger? Syfte: Öka förståelsen för konflikterna kring Vattenfalls verksamhet genom att närmre undersöka kommunikationen mellan företaget och relevanta intresseorganisationer. Metod: Kvalitativ abduktiv ansats och semistrukturerade intervjuer. Teoretisk referensram: Består av intressentteori och legitimitetsteori applicerade på Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, intressentdialoger, kommunikation, hållbarhetsredovisning och greenwashing. Vi har även inkluderat en modell för att förklara legitimitet. Empiri: Består av intervjuer med respondenter med anknytning till Jordens Vänner, Älvräddarna och Greenpeace. Däröver har vi använt års- och hållbarhetsredovisningar samt pressmeddelanden publicerade av Vattenfall. Slutsats: Utifrån tolkningar av hur respondenterna med anknytning till olika intresseorganisationer upplever företaget och kommunikationen dem emellan visade studien på ineffektiv användning av intressentdialogen. Analys av Vattenfalls bemötande av kritik stämmer däröver in på definitioner av olika greenwashingstrategier.