dc.contributor.author | Nordén, Anna | |
dc.date.accessioned | 2014-08-13T07:58:57Z | |
dc.date.available | 2014-08-13T07:58:57Z | |
dc.date.issued | 2014-08-13 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36612 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Syftet med denna studie är att, ur ett queerteoretiskt perspektiv, undersöka vilka föreställningar och eventuella normer kring kön och sexualitet fritidsledare på två hbt-certifierade fritidsgårdar förmedlar. Även vilka konsekvenser detta får utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, vill jag undersöka.
Teori:
Denna studie baseras på en queerteoretisk förståelse av kunskap och jag använder mig bland annat av Rosenbergs (2002) beskrivning av dikotomier och Butlers (1990) begrepp den heterosexuella matrisen. Ahmeds (2006) förståelse av kroppars orientering kommer jag också att basera min studie på. Jag tar även hjälp av tidigare forskning som jag jämför och förhåller min studie till, bland annat till jämför jag mina resultat med de slutsatser Kumashiro (2002) dragit, efter att ha undersökt skolors strategier för förändring.
Metod:
Min studie är av kvalitativ art då jag för att samla in mitt material använde mig av både intervjuer och observationer. För att samla in mitt material genomförde jag två intervjuer och sex observationstillfällen på de två fritidsgårdar som min studie baseras på.
Resultat:
Sammanfattningsvis har jag genom denna undersökning kunnat visa att fritidsledarna på ett flertal sätt utmanar normer kring kön och sexualitet, samtidigt som en parallell process pågår där dessa normer befästs. Fritidsledarna utmanar till exempel synen på aktiviteter som könskodade och är noga med att bemöta de unga könsneutralt när det kommer till sexualitet. Samtidigt har de en statisk syn på kön och sexualitet som inte överensstämmer med ett queerteoretiskt perspektiv och som jag också drar slutsatsen kan bidra till ett minskat handlingsutrymme för de unga samtidigt som detta osynliggör normbrott. Genom andra strategier bidrar fritidsledarna dock till ett ökat handlingsutrymme för de unga. Samtidigt har fritidsledarna ofta ett fokus på positionen den Andra istället för på normerande processer vilket ur ett queerteoretiskt perspektiv kan ses som problematiskt. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT14 IPS02 PDGX61 | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats | sv |
dc.subject | Normer | sv |
dc.subject | HBT-certifiering | sv |
dc.subject | Queerteori | sv |
dc.subject | Kön | sv |
dc.subject | Sexualitet | sv |
dc.subject | HBTQ | sv |
dc.subject | Tvåkönsnorm | sv |
dc.subject | Kunskapshöjande strategier | sv |
dc.subject | Fritidsledare | sv |
dc.subject | Fritidsgårdar | sv |
dc.title | Vilka normer förmedlas? – En undersökning av fritidsledares arbete på två hbt-certifierade fritidsgårdar | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet | swe |
dc.type.degree | Student essay | |