”Man hinner inte tänka” En kvalitativ studie om socialsekreterares reflektioner och intuitiva agerande vid akutplaceringar av yngre barn

Abstract

I den svenska sociala barnvårdens historia har det alltid förts en diskussion om de två placeringsalternativen institution och familjehem. Placering i familjehem uppmuntras av svenska lagstiftare för att det anses vara det mest naturliga för barnet att vara i en familj. I den här studien ville vi undersöka hur socialsekreterare i svensk social barnvård tänker när de behöver fatta ett beslut om placering för ett barn under tolv år vid ett omedelbart omhändertagande enligt Lag (SFS 1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Vi använde oss av sju kvalitativa intervjuer med socialarbetare i Västra Götalandsregionen för att samla in material. Kodningen av empirin inspirerades av Grounded theory och motivanalys. I analysen tillämpade vi ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara vad som påverkar vad socialsekreteraren kan välja för placeringsalternativ. Vidare använde vi ett maktperspektiv för att analysera relationen mellan socialarbetaren och barnet och dess föräldrar. I studien fann vi att variationen av placeringsalternativ påverkas mycket av den lokala organisationsstrukturen där socialsekreteraren arbetar. Vi såg också att socialsekreterare har stor nytta av sin professionella intuition i den akuta situation som ett omedelbart omhändertagande innebär. I studien diskuterar vi hur socialsekreterare kan använda reflektion som ett verktyg för att utveckla denna intuition. Vi föreslår mer forskning om de barnen som är placerade på Hem för vård och boende och vilken effekt den vistelsen har på barnens utveckling både på kort och lång sikt.