Läskompetens i gymnasiet och specialpedagogiska konsekvenser

Abstract

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av läsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgår från i årskurs 1 på gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta får för de elever som är svaga läsare.

Teori De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av läsförståelse.

Metod För att få svar på frågorna i syftet utformades en webbenkät i verktyget Surveymoneky. Frågorna i enkäten formulerades utifrån Pisas ramverk för läsförståelse och delades upp i samma kategorier som användes där, dvs. slag av text, läsprocess och sammanhang. Enkäten skickades via e-post till lärare som undervisar i årskurs 1 på 10 olika gymnasieskolor. Det var 71 lärare som svarade på enkäten.

Resultat Utifrån Pisas definition av läsförståelse verkar undervisningen, så som den synliggörs i enkäten, tydliggöra viss läskompetens och osynliggöra andra kompetenser. Många av de texttyper som förekommer utanför skolans väggar är tämligen osynliga i undervisning som den här webbenkäten beskriver. Det handlar om argumenterande texter, instruerande texter och utredande texter, och det handlar om texter där ord och meningar inte är presenterade i löpande form. Texter som ursprungligen är producerade för arbetslivet eller för offentligt bruk har också en liten plats i undervisningen. Den största utvecklingspotentialen handlar dock om att utvärdera och reflektera över annat än texternas innehåll i undervisningen, nämligen texternas språk och struktur. Relaterat till de teoretiska utgångspunkterna i studien är det sannolikt en god idé för alla lärare att synliggöra dessa texter i undervisningen för att på så vis bidra till att eleverna får utveckla sitt språk så lång det är möjligt.