Utagerande beteenden i förskolan - en observations- och intervjustudie

Abstract

Syfte Syftet med studien är att beskriva situationer där barn reagerar med utagerande beteenden på en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende

• Hur tänker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende? • När, var och varför uppstår utagerande/konfliktsituationer? • Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende? • Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstår? Teori Studien utgår från den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. Säljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen är i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lärandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man måste titta på de omgivande faktorerna när barn/elever är i svårigheter. Det relationella perspektivet har fokus på barn/elev, lärare och miljö där läraren ska anpassa miljö och undervisning så det gagnar barnet/eleven i dess lärande och utveckling.

Metod Studien är inspirerad av den etnografiska forskningsansatsen. Fältstudier har gjorts på en förskoleavdelning där samspelet mellan pedagoger och barn som uppvisar utagerande beteende har observerats. Det är en kvalitativ studie med deltagande observationer och efterföljande halvstrukturerade intervjuer. Fältstudier gör det möjligt att tillägna sig kunskap genom förstahandserfarenheter och sådana direkta erfarenheter kan förbättra forskarens förståelse och tolkning av fältet Fangen (2005). Genom deltagande observationer kan man sedan ställa frågor till deltagarna utifrån vad man har sett Fangen (2005).

Resultat Observationerna visar att de flesta utagerandena och konflikterna sker då pedagogerna inte är närvarande, det gällde såväl inne som ute. Övervägande delen av utagerandena och konflikterna skedde mellan pojkar. I samtal med pedagogerna visar de stor förståelse för dessa barn och deras tankar är grundade på deras egna erfarenheter och förskollärarutbildningar och de uttrycker att de känner att de inte räcker till för alla barn när barngruppen är stor. Greene (2006) skriver att explosiva barn har bristande färdigheter när det gäller flexibilitet och bristande förmåga att hantera frustration samt svårigheter med att lösa problem. Pedagogerna i studien pratar om att utbrott ofta händer när barnen hamnar i situationer där det inte blir som de har tänkt sig