dc.contributor.author | Claesson, Ann-Charlott | |
dc.date.accessioned | 2014-09-04T05:54:37Z | |
dc.date.available | 2014-09-04T05:54:37Z | |
dc.date.issued | 2014-09-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36777 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syfte: Syftet var att studera hur lärare resonerar om och hur de i praktiken arbetar med elevers
läsförståelse. Detta syfte delas upp i tre olika frågeställningar:
-‐ I vad mån tar lärarna hänsyn till elever i läs- och skrivsvårigheter?
-‐ Hur beskriver lärarna hur de arbetar med elevernas motivation vad gäller läsning?
-‐ Hur genomför lärarna arbetet med skrivna texter i klassen?
Teori: I uppsatsen används tre olika teorier. Det är den sociokulturella lärandeteorin, fyra
undervisningsmönster och RU-Modellen.
Metod: Vinjettintervjuer (Jergeby, 1999) och deltagande observationer (Fangen (2005)
används i uppsatsen. Denna undersökning är gjord på en grundskola i Västra Sverige. I
undersökningen ingår ämneslärare i SO- och NO-ämnen, vilka undervisar på mellan- och
högstadiet på denna skola. I denna uppsats ingår också elever som går på mellan- och
högstadiet på skolan.
Resultat: I resultatdiskussionen jämförs vad lärarna säger i vinjettintervjun om hur de
underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter i sin planering och undervisning med vad som
hörs och ses i min deltagande observation om hur lärarna genomför undervisningen i
praktiken. Lärarna säger att de underlättar elevers läsförståelse på olika sätt. De förklarar
exempelvis svåra ord och begrepp för eleverna, vilket de också säger att de gör i
vinjettintervjun. Detta är viktigt för att eleverna ska förstå texten de ska läsa. Hur lätt eller
svår eleven upplever att texten är kan påverka hans eller hennes motivation. Vidare säger
lärarna också att det är viktigt med diskussioner och frågor i klassrummet, men detta
förekommer inte i någon större utsträckning i praktiken. Eleverna hjälper däremot varandra på
olika sätt i klassrummet och den enskilda eleven utvecklar sin läsförståelse genom bland
annat kommunikation och deltagande i gruppen. Lärarna använder sig av två
undervisningsmönster i klassen, vilka är den elevpassiva katederundervisningen och
lärarpassiva handledningen. Lärarna går igenom fakta i helklass i en välstrukturerad
lektionsplanering, och går därefter runt och hjälper, stöttar, förtydligar och förklarar för
eleverna.
Jag kommer bland annat fram till att elevernas läsförståelse skulle kunna underlättas ännu mer
genom fler och djupare diskussioner och frågor mellan elever och lärare i klasserna. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT14-IPS-04 SLP600 | sv |
dc.subject | kommunikation | sv |
dc.subject | delaktighet | sv |
dc.subject | samarbete och läsförståelse | sv |
dc.title | Elever och läsförståelse. En studie om hur lärare resonerar om och i praktiken arbetar med elevers läsförståelse | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |