dc.contributor.author | Torstenfelt, Lena | |
dc.date.accessioned | 2014-09-04T07:05:16Z | |
dc.date.available | 2014-09-04T07:05:16Z | |
dc.date.issued | 2014-09-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36779 | |
dc.description.abstract | Syfte:
Studiens syfte är att genom fokusgruppsintervjuer undersöka hur lärare i de lägre skolåren uttrycker sig om läsförståelsearbetet i undervisningen, framförallt för elever som befinner sig i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter och med utgångspunkt i PISA 2012.
Teori
Denna kvalitativa studie utgår från det sociokulturella synsättet på lärande. Centralt intresseområde i detta perspektiv är att lärande sker i samspel med omgivningen och med språket som verktyg. Även forskningsansatsen är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Det innebär att samtalen i fokusgruppsintervjuerna har analyserats efter såväl innehåll som språklig interaktion. Analysen av den språkliga interaktionen är färgad av Conversation Analysis (CA-traditionen), som vill studera vardagliga samtal där deltagarna själva resonerar sig fram till betydelser. Det har i den här studien inneburit särskild uppmärksamhet på återkommande intresse- och samtalsområden under fokusgruppsintervjuerna. dvs. topikala stigar och landmärken.
Metod:
Studien har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av två fokusgruppsintervjuer bestående av åtta lärare/specialpedagog som undervisar elever i yngre åldrar. Dessa har med en moderator som ledare, samtalat om läsförståelsearbetet i skolan med utgångspunkt från PISA 2012. Samtalen genomfördes vårterminen 2014 i en medelstor kommun i Västra Götaland.
Resultat:
Studiens resultat ger en bild av att informationssamhället påverkar elevernas fritidsläsning negativt. Läsa och berätta har blivit aktiviteter som förekommer i allt mindre omfattning i hemmen och det påverkar såväl läsintresse, ordförråd och läsförståelse negativt. Studien visar också att det finns en negativ attityd till skolan som synliggörs inte minst i media. Lärarens status är låg och lärarrollen har förändrats. När det gäller undervisningen är det av vikt att skapa intresse för läsning, inte minst genom högläsning. Den åsikten var återkommande under samtalen. Lärarna med mångårig erfarenhet tycker att undervisningen över tid gått från gemensam angelägenhet för hela klassen till ökad individualisering. Det menar de har påverkat läsförståelse på ett negativt sätt då samtal kring texter stödjer läsförståelse, särskilt för elever med läs- och skrivsvårigheter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magisteruppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT14-IPS-06 SLP600 | sv |
dc.subject | läsförståelse | sv |
dc.subject | läs- och skrivsvårigheter | sv |
dc.subject | PISA | sv |
dc.title | Läsförståelse i fokus. En kvalitativ studie om lärares samtal kring läsförståelse i undervisningen | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |