Är matematikläxan en outnyttjad möjlighet till ökad kunskapsutveckling? En enkät- och intervjustudie med matematiklärare och elever årskurs 6-9 i en kommun

Abstract

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur matematikläxor utformas och används i undervisningen för att bidra till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav för elever generellt och mer specifikt för elever i matematiksvårigheter. För att belysa detta har fyra centrala forskningsfrågor formulerats som berör hur matematikläxor utformas, hur de används och hur de bidrar till en ökad måluppfyllelse gentemot läroplanens kunskapskrav. Även förekomsten av en gemensam policy vad det gäller matematikläxor på skolorna finns med som en forskningsfråga.

Teori: Examensarbetet tar sin utgångspunkt i ett kommunikativt relationsinriktat perspektiv knutet till Vygotskijs inlärningsteori där kommunikation, delaktighet och samspel är grundläggande faktorer för barns lärande. Begreppen utgör grunden för att eleven ska ha möjlighet att uppleva att de pedagogiska och didaktiska insatser som görs i skolans praktik är stödjande för deras lärande.

Metod: Insamlingen av data genomfördes med hjälp av en enkät som till största delen bestod av strukturerade flervalsfrågor. Personliga intervjuer med fyra elever, samtliga i matematiksvårigheter, genomfördes som ett komplement för att få en inblick i hur elever ser på matematikläxor. Metoden innehåller både kvalitativa och kvantitativa inslag. Bearbetningen av data från enkäten genomfördes som statistisk data men även med analysredskapet SPSS.

Resultat: Resultatet redovisas under fem rubriker där alla utgår från matematikläxor: syfte och innehåll, individualisering, återkoppling och uppföljning, bedömning och måluppfyllelse, samt policy angående läxor. Av resultatet kan flera specialpedagogiska implikationer beskrivas som i en förlängning kan bidra till att matematikläxor kan bidra till en ökad måluppfyllelse i matematik. I samband med matematikläxor till elever i matematiksvårigheter ges möjlighet till att innehållet varieras för att utveckla den matematiska förmågan samt en individanpassning av stoff. Matematikläxor ger även tillfälle till tät återkoppling, bedömning för lärande som kan påverka både undervisningen för enskild elev och i undervisningsgruppen. I samband med matematikläxor ges också möjlighet till ökad kommunikation i klassrummet. Resultatet redovisar även att det finns informanter som inte ser läxor som en effektiv metod och därför inte använder sig av det i undervisningen. Avslutningsvis beskrivs att den pedagogiska diskussionen är viktig för att synliggöra och få kunskap om hur vi bäst skapar miljöer och metoder för att stötta elever i deras lärande.