Visa enkel post

dc.contributor.authorSetterberg, Rigmor
dc.date.accessioned2014-09-11T07:50:36Z
dc.date.available2014-09-11T07:50:36Z
dc.date.issued2014-09-11
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/36841
dc.description.abstractSyfte: Syftet med undersökningen är att lyfta fram det arbete som erfarna lärare beskriver att de använder i undervisningen för att elevers ordförråd ska utvecklas. Forskningsfrågor • Hur synliggörs elevers ordförråd? • Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförråd? • Finns det några strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförråd som anses speciellt verkningsfulla för elever i läs och skrivsvårigheter? Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförråd. De teoretiska perspektiven utgår från konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och språket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgångspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven. Metod: Studien bygger på samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lärare för låg- och mellanstadiet, s.k. förstelärare, i en kommun på västkusten. Utsagor från intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrån forskningsfrågor och tidigare forskning om undervisning och lärande vad avser ordförråd och elever i årskurserna 1-3. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera områden där erfarna lärares utsagor om den egna praktiken går hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla när det gäller att utveckla elevers ordförråd. Att elever lär sig nya ord genom att läsa själva eller genom att lyssna på högläsning och bearbeta texten är ett exempel. Ett annat är att man också betonar betydelsen av att skapa förutsättningar och meningsfullhet för att öka elevers motivation och intresse för att lära. En skillnad som kan påvisas mellan forskare och mina informanter är att forskarna pekar på vinster med att lära sig nya ord i undervisningsstrategier som är planerade i olika steg följt efter varandra. I sådana strategier ingår det t.ex. att lyssna, uttala, sätta in orden i olika sammanhang, laborera grammatiskt samt utvärdera i olika förberedda steg. Denna bredd av olika moment där även den grammatiska delen ingår är inget som dessa informanter nämner. De talar å andra sidan mer om arbetet med att skapa popularitet i klassrummet runt strategin att ställa frågor i samband med att eleverna lär sig nya ord. För de elever som kommer till skolan med färre ord i sitt ordförråd betonar informanterna vikten av att de som lärare ska kunna skapa möjligheter för eleven att bryta känslan av att inte kunna. De pekar på vikten av att möta eleven på elevens egna villkor genom att ge eleven av sin tid, genom att samtala, observera och lyssna för att förstå eleven. Att engagera eleven utifrån elevens intresse vilket kan innebära att man som lärare får sätta sig in i t.ex. ett dataspel. Utgå från det ordförråd som eleven använder där för att leda in till det som ska läras.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagisteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT14-IPS-17 SLP600sv
dc.subjectordförrådsv
dc.titleAtt påverka elevers ordförråd. En studie av 5 förstelärares beskrivning av hur de arbetar för att elevers ordförråd ska utvecklassv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post