Debriefing inom förlossningsvården - barnmorskors erfarenheter

Abstract

Bakgrund: I barnmorskans arbete inom förlossningsvården inträffar olika akuta obstetriska vårdsituationer som kan innebära risk för både den födande kvinnans och barnets hälsa och liv. Dessa situationer kan medföra att barnmorskan utsätts för risken att drabbas av emotionell stress. Forskning visar att debriefing kan hjälpa hälso- och sjukvårdspersonal att bearbeta sina upplevelser efter traumatiska vårdsituationer och därmed förebygga psykisk ohälsa. Forskning om debriefing inom barnmorskans kontext är begränsad. Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva barnmorskors erfarenheter av debriefing efter akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården. Metod: Studien är en empirisk kvalitativ studie och baseras på kvalitativ innehållsanalys av fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor på två förlossningsavdelningar i Sverige. Författarna har haft ett induktivt förhållningssätt under forskningsprocessen. Resultat: Studiens resultat sammanfattas i följande fem kategorier; Barnmorskor har behov av debriefing, Olika faktorer inverkar på hurvida debriefing genomförs eller ej, Det har betydelse hur tillfället för debriefing genomförs, Debriefing ger positiva effekter för deltagande personal, Kompletterande stödjande åtgärder som ej är debriefing är positivt. Konklusion: Barnmorskor har mestadels positiva erfarenheter av debriefing inom förlossningsvården och anser att debriefing ökar deras välmående, ger stöd samt bidrar till utveckling. Dock har mindre erfarna barnmorskor erfarenheter av att deras behov av stöd, exempelvis genom debriefing, inte uppmärksammas och tillgodoses i tillräckligt hög utsträckning. Samtliga barnmorskor beskriver tydligt betydelsen av debriefing och eller andra stödjande åtgärder så som exempelvis handledning, kollegialt stöd och händelseanalys, för att bättre kunna hantera akuta obstetriska vårdsituationer inom förlossningsvården.