| dc.description.abstract | Transporter är en vital del av dagens samhälle. Förväntningarna på hög rörlighet är stor och vår
ekonomi och våra sociala nätverk är uppbyggda därefter. Det medför dock även många problem.
Dominansen av snabba, motoriserade fordon (främst bilar) skapar tydliga barriärer i samhället och
staden. Allt snabbare transporter möjliggör att samhället breder ut sig över allt större ytor och i
förlängningen har vi inte tjänat särskilt mycket på de snabbare transporterna. Planerare kan arbeta
för att göra ett bilfritt liv enkelt. Hållbar rörlighet kan byggas in i människors omgivning. Detta
uppnås bland annat genom att planeringen främjar alternativ till bilen. Att ge plats för kollektiva
transportmedel i staden ökar deras marknadsandel medan tillgång till parkering främjar användandet
av bilen. Vi behöver även minska behovet av rörlighet.
I Göteborgs södra skärgård finns sex öar som är bebodda året runt. Ingen av öarna tillåter
privatbilism på ön. Boendeparkeringar för södra skärgården finns på fastlandet, vid Saltholmen och
i Långedrag. På Saltholmen trängs ett flertal aktiviteter med boende och värdefull naturmiljö.
Trycket på parkeringsplatser är hårt och trängseln är stor, särskilt sommartid då antalet besökare och
tillfälligt boende i skärgården ökar markant. För att inte skapa för stora påfrestningar på natur- och
boendemiljö vid Saltholmen och Långedrag önskar planerarna finna fler lösningar än att bara bygga
ut antalet parkeringar. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för skärgårdsbors, närmare
bestämt åretruntboende småbarnsföräldrars, relation till bilen och hur de löser transporter i
vardagen. Mina frågeställningar handlar om hur skärgårdsbor använder bilar, vilka alternativ som
kan minska behovet av bilar och vilka faktorer som motverkar utnyttjandet av dessa alternativ. För
denna studie har jag intervjuat sex personer, två boende på Asperö och fyra boende på Köpstadsö.
Jag bor själv på Köpstadsö, vilket ger mig en unik inblick och förståelse i ämnet, men naturligtvis
också påverkar min analys av resultatet. Detta stämmer överens med min hermeneutiska
kunskapssyn. Min kunskapssyn innebär också att jag valt informella djupintervjuer som metod.
En viktig faktor som framkommit i studien är respondenternas resmönster: havsöverfarten skapar en
barriär som gör att respondenterna tenderar att kombinera flera ärenden i samma resa för att kunna
minska antalet resor. Detta kan alltså främjas för att användandet av andra transportmedel än bil
skall bli attraktivt. Respondenternas förutsättningar i vardagen och deras emotionella koppling till
bilen påverkar deras bilanvändande och deras uppfattningar om alternativen. Två av respondenterna
har varken körkort eller bil, medan två använder den egna bilen så gott som dagligen. Alla använder
sig av kollektivtrafiken på fastlandet då och då, vissa så gott som varje vardag, andra betydligt mer
sällan. Barriärer mot användandet av kollektivtrafiken är opålitliga eller obefintliga avgångar, långa
och/eller varierande restider, många byten och långa väntetider, svårigheter att få med sig mycket
saker, svårigheter att göra multipla stopp och dåliga förhållanden vid hållplatserna. Barriärer mot
bilpooler är höga kostnader, brist på flexibilitet, dålig tillgång till fordon vid vissa tider, bristfällig
användarvänlighet och svårigheter att få med sig t.ex. bilbarnstolar. Barriärer mot cykeln som
framkommit i studien är bristfällig infrastruktur, dåligt underhåll av fordon och vana. Tillgången till
service, t.ex. i form av utlämning av beställda varor och livsmedelsbutiker, behöver förbättras på
den egna ön eller lättåtkomligt (gärna med kollektivtrafiken) längs med skärgårdsbornas vardagliga
resrutter för att transportbehovet skall minskas. Respondenternas förtroende för stadens politiker
och tjänstemän påverkar deras vilja att använda bilen och ta till sig alternativen. | sv |
