Kan fritidshem vara en stärkande språkmiljö? En undersökning av hur fritidspedagoger uppfattar att de arbetar med talspråket i fritidshemsverksamhet tillsammans med barn som har svenska som andraspråk.

Abstract

Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur det svenska talspråket uppfattas att det används av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (på skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talspråket tillsammans med de barn som har svenska som andraspråk och dels hur de uppfattar att innehållet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stärka det svenska talspråket för dessa barn. För att få svar på dessa frågeställningar, och därmed uppnå syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestående av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för år 1-3) på skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de använder olika strategier i arbetet med det svenska talspråket tillsammans med de barn om har svenska som andraspråk. Två av dessa strategier tycktes särskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med färre barn. För att kunna arbeta med och genomföra övriga strategier krävs tid och att arbetet med det svenska talspråket sker i grupper med färre barn. Även innehållet i fritidshemsverksamheten beskriver hur fritidspedagogerna arbetar med det svenska talspråket tillsammans med de barn som har svenska som andraspråk. Det framkom i resultatet ett samband mellan studiens båda frågeställningar. Fritidspedagogernas arbetssätt speglar innehållet i fritidshemsverksamheten och innehållet i verksamheten visar hur fritidspedagogerna arbetar. Om spela spel uppfattas som en bra språkstärkande aktivitet blir detta en del av innehållet i verksamheten och även ett arbetssätt.