Show simple item record

dc.contributor.authorAndersson, Sofia
dc.date.accessioned2014-10-29T12:46:28Z
dc.date.available2014-10-29T12:46:28Z
dc.date.issued2014-10-29
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/37279
dc.description.abstractI denna studie jämförs två översättningar av Baudelaires dikt ”Le Cygne” ur Les Fleurs du mal (1857) med såväl källtexten som varandra med avseende på form och innehåll samt samspelet mellan de båda elementen. Syftet är att analysera de olika lösningar som de båda översättarna Nils Bringfelt och Ingvar Björkeson väljer för att kunna respektera måltexternas övergripande rytm och rimmönster och att därefter undersöka lösningarnas konsekvenser för måltexternas innehåll. Källtextens och måltexternas form analyseras varefter överföringen av innehåll från käll- till måltext undersöks med stöd i utdrag ur de tre texterna och som teoretiskt ramverk används främst Lefeveres och Newmarks respektive teorier om poesiöversättning. Analysen tyder på att såväl Bringfelt som Björkeson gör vissa eftergifter för att i det stora hela kunna vara såväl källtextens form som dess innehåll trogna och även om de båda väljer att förhålla sig till formmässiga begränsningar som inte liknar källtextens kan dessa ändå vara nog så besvärliga att respektera. Utelämnanden, oavsett om de beror på jakten på rimord, mångordighet i andra rader eller något annat, gör exempelvis att den kontrast som i källtexten finns mellan vatten och torka/törst bleknar något i måltexterna, medan de båda översättarna även visar prov på tillägg som exempelvis kan framhäva information som finns i källtexten eller tjäna ett auditivt syfte. Förutom utelämnanden och tillägg leder översättarnas försök att hitta passande rimord och samtidigt respektera sina självpåtagna formmässiga begränsningar även till förvrängningar av såväl informativ som morfologisk sort och även källtextradens ordföljd förvrängs emellanåt för rimmens och rytmens skull. Förvrängd ordföljd och omskrivningar leder i vissa fall till förskjutningar som hos Björkeson emellanåt blir stroföverskridande. Analysen leder till slutsatsen att de båda översättarnas val av form i viss mån påverkar måltexternas innehåll, vilket i värsta fall kan leda till att väsentlig information som finns i källtexten helt eller delvis går förlorad medan information som kan påverka tolkningen av dikten i andra fall läggs till. Trots att översättarna emellanåt blir tvungna att göra avkall på innehållet för formens skull är de båda måltexterna emellertid överlag mycket trogna källtexten; antalet strofer och rader är detsamma i måltexterna som i källtexten och överensstämmelsen mellan strofer och i hög utsträckning även rader är god, samtidigt som merparten av informationen i källtexten även reflekteras i måltexterna. De båda måltexterna ger sammanfattningsvis en representativ om än inte heltäckande bild av det som uttrycks i källtexten.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesSPL masteruppsats i franska, ÖPsv
dc.relation.ispartofseriesSPL 2014-079sv
dc.subjectfranskasv
dc.subjectBaudelairesv
dc.subjectöversättningsv
dc.subjectpoesisv
dc.subjectbunden formsv
dc.subjectinnehållsv
dc.titleBaudelaires Paris på svenska. Samspelet mellan form och innehåll i två översättningar av Baudelaires ”Le Cygne”sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Languages and Literatureseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturerswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record