”Språk i alla ämnen”- En kvalitativ studie om det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet

Abstract

Bakgrund: Det sjunkande skolresultatet bland elever på grundskolan rapporteras alltmera och forskning beträffande skolresultatens nedgång uppmärksammar skilda orsaker, som bland annat demografiska förändringar i samhället, reformer i utbildningssystemet, familjeförhållanden samt skolans ekonomiska tillgångar. Lärarna, som har ett ansvar att utforma undervisningen och arbeta på ett sätt som ska främja varje elevs språk- och kunskapsutveckling, tas dock inte upp.

Syfte: Denna studies syfte är att undersöka lärares syn på språk i undervisningen samt deras arbetssätt. Studiens huvudfråga är således ifall lärare för grundskolans senare år har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Ett arbetssätt, som anses gynna varje elevs måluppfyllelse i skolan. En central och ledande teori i studien är den sociokulturella teorin, som tar upp språkets betydelse för lärande och som det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet kännetecknas av.

Metod: För att kunna undersöka ifall lärare för grundskolans senare år har ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, har vi anammat en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med sju lärare, inom de natur- och samhällsorienterande ämnena samt matematik.

Resultatet: Studiens resultat visar på att samtliga lärare har ett positivt förhållningssätt till lärarprofessionen, eleverna och undervisningen. De anser likaså att det är möjligt att integrera språk med ämnesinnehåll dock är det endast två som uppfyller stora delar av det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet.

Betydelse för lärarprofessionen: För att elever inte ska hamna i underläge och få svårigheter med att uppnå målen visar forskning på att det är betydelsefullt att lärare i samtliga ämnen arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, då språk- och kunskapsutveckling hör ihop. Ett arbetssätt som inte borde vara främmande för lärare, då språkets betydelse för kunskapsutveckling uttrycks tydligt i läroplanen och ett arbetssätt som likaså borde te sig naturligt i undervisningen, då många klasser i den svenska grundskolan inte består av elever som befinner sig på en enhetlig språknivå och som inte har samma språkliga förutsättningar för att kunna förstå delar av undervisningen och därmed uppnå målen i ämnet.