dc.contributor.author | Andrésen, Maria | sv |
dc.contributor.author | Matematik, Matematik, naturvetenskap och miljö för | sv |
dc.date.accessioned | 2014-12-03T08:03:40Z | |
dc.date.available | 2014-12-03T08:03:40Z | |
dc.date.issued | 2014 | sv |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/37620 | |
dc.description.abstract | Sammanfattning:
Syfte
Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utsträckning lärarna på tre utvalda skolor använder sig av
laborativ matematik. Syftet var också att ta reda på vilken syn lärarna har på hur elevernas lust och motivation
påverkas av det laborativa arbetssättet i matematik samt att ta reda på om det finns faktorer som kan påverka till
ökat användande av laborativ matematik i undervisningen.
Teori
Laborativt material ska fungera som en bro mellan det abstrakta och det konkreta. Det är inte materialet i sig som
är det viktiga utan kunskap och kännedom om materialet, hur det ska användas och i vilket syfte. En möjlighet
med laborativ matematik är att man kan få med även de ”matematiksvaga”. Dilemman med laborativ matematik
kan vara tid och kunskap, eller kanske bättre uttryckt bristen på kunskap.
Metod
Undersökningen är av kvantitativ art. En enkätstudie valdes då det var 4 lärare som skulle svara på frågorna.
Genom enkäten är det möjligt att ställa fler frågor och nå fler människor än vad som är möjligt med intervjuer.
Resultat
Undersökningen visade att lärarna var positiva till att använda sig av laborativa material i undervisningen. Det
framkom också att lärarna anser genom att eleven ges möjlighet att arbeta laborativt i matematik ger det ökade
möjligheter till att förstå matematiken bättre. Lärarna anser också att elevens lust och motivation ökar i och med
de laborativa inslagen medan de upplevda hindren var tidsbrist och att man inte har den kunskap som krävs för
att kunna arbeta mer laborativt med olika material. Det visade sig också att de lärare som inte hade kompetens att
undervisa i ämnet inte arbetade lika frekvent med laborativa inslag. Lärarna var eniga om att det krävdes
fortbildning inom området. Samtliga lärare sa att mer utbildning/fortbildning skulle öka deras möjligheter till att
kunna bedriva undervisningen på ett mer laborativt arbetssätt.
Vid granskning av fördelningen mellan män och kvinnor, om det var någon skillnad på vilka material som man
helst använde i sin undervisning, kunde stora skillnader mätas. De tekniska materialen användes övervägande av
män medan fördelningen av pengar och naturmaterial användes övervägande av kvinnor. | sv |
dc.language.iso | sv | sv |
dc.subject | Laborativ matematik | sv |
dc.subject | kompetens | sv |
dc.subject | fortbildning | sv |
dc.title | Är ett laborativt arbetssätt möjligt för alla? En enkätstudie av faktorer som påverkar i vilken utsträckning lärare använder sig av laborativ matematik i undervisningen | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | sv |
dc.type.uppsok | M2 | sv |
dc.contributor.department | Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | sv |
dc.type.degree | Student essay | sv |