| dc.description.abstract | Syfte
Studiens syfte är att ta reda på hur barns och elevers samspel samt det sociala lärandet i förskola respektive
förskoleklass tar sig uttryck genom användningen av plattan i den pedagogiska verksamheten.
Metod och material
Vi har gjort observationer och samtalsintervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Insamlat material består
av intervjuprotokoll och observationstexter som vi bearbetat och analyserat utifrån en kvalitativ metod. Vi har
kategoriserat under rubriker som relaterar till vårt syfte.
Teoretiska utgångspunkter
Vårt grundperspektiv är sociokulturellt och dialogiskt med influenser av konstruktivism och konstruktionism.
Kommunikation, dialog, samspel och socialt lärande är aspekter vi belyser.
Resultat
Vi har kommit fram till att samspel, kommunikation och dialog är viktiga element som måste finnas i
verksamheterna för att ett socialt lärande ska ske. Plattan kan användas för att uppnå ett socialt lärande men kan
likväl användas för individuella aktiviteter där lärandet blir mer konstruktivistiskt. Valet av appar har stor
betydelse för samspelet. Vårt resultat visar att appar med fokus på skapande ger ett mer socialt lärande och större
samspel än appar med spelkaraktär. Pedagogen är i många fall frånvarande då plattan används. En nyligen gjord
studie visar att pedagogen bör vara närvarande för stöd och vägledning. Det är av största vikt för dagens och
framtidens pedagoger att göra innehållet och den pedagogiska tanken tydlig för barn och elever så att utveckling
och lärande upplevs som något viktigt. Det är viktigt att som pedagog förhålla sig till ny teknik och vara kritisk
till vilka konsekvenser det medför i verksamheten. Vi belyser också vikten av en plan på kommunal nivå, för en
god fördelning av ekonomiska resurser för inköp och underhåll av tekniken samt till pedagogiskt stöd för de
lokala verksamheterna. För vad tillför plattan verksamheten om den används på samma sätt som mer
traditionella verktyg, förutom en högre kostnad? | sv |
