”TILL OCH MED KURATORN VAR LEDSEN” En kvalitativ studie om kuratorers känslor i behandlingsarbete med kris och sorg

Abstract

Att möta en person i svår kris och/eller sorg är bland de känslomässigt tyngsta utmaningar en kurator ställs inför. För vissa i yrkesgruppen är det just kriser och sorg som upptar den största delen av arbetstiden. Hur påverkas kuratorn av denna emotionella belastning? Vilka känslor uppstår i behandlingsarbetet och varför? Vilket inflytande har detta på kuratorernas personlighet och sociala sammanhang? Dessutom; vilka medvetna strategier används för att hantera känslorna? Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sju kuratorer för att ta reda på just deras upplevelser och erfarenheter. Det huvudsakliga resultatet visar att känslor som ledsenhet, otillräcklighet och frustration är vanliga hos respondenterna. Skam är, för de flesta, också en förekommande känsla likväl som stolthet. Det visar sig inte bara vara tungt att jobba med människor i svår kris/sorg, resultatet pekar även på att det kan skänka mening, glädje, hopp och ge energi. För att dessa mer önskvärda känslor skall kunna ta plats måste dock strategier finnas för att ta hand om de svårare känslorna. Medvetna sådana som respondenterna tar upp är kollegialt stöd, planerad och strukturerad handledning, fysik aktivitet, vila och att fokusera på sina egna behov. Vi har också kunnat se att påverkan på personlighet och socialt sammanhang kan ta sig uttryck i form av ett mer allvarsamt sinne, trötthet, ett mättat socialt behov, en vardag där mindre meningsfulla ting skalas bort samt en fördjupad världsbild.