Utomhuspedagogik ­ har den någon plats i vår kommande matematikundervisning?

Abstract

Bakgrund Vi hade båda två erfarenheter av utomhuspedagogik som vi fått under vår verksamhetsförlagda utbildning. Ingen av oss hade dock varit med om att ha matematik utomhus. Detta väckte vår nyfikenhet och undran om varför matematiken inte användes då de var ute.

Syfte Syftet med vår undersökning var att ta reda på om utomhuspedagogiken har någon plats i vår kommande matematikundervisning, som verksamma lärare.

Metod För att samla in underlag till vårt arbete har vi gjort en fallstudie. De metoder vi använt oss av är intervjuer av en lärare och sex elever, observationer vid tre tillfällen samt en diagnos på eleverna i klassen vi observerat.

Resultat Vi har utifrån resultatet av vår fallstudie kommit fram till att utomhuspedagogik inte har någon självklar plats i vår matematikundervisning. Vi anser att om vi väljer att arbeta med matematiken utomhus bör vi tänka på några punkter. Det första är att endast använda utomhuspedagogiken i matematiken när det gynnar innehållet. Det måste alltid vara innehållet, och inte arbetsmetoden, som är det centrala i undervisningen. Det är en fördel om det finns en koppling mellan matematiken inne och ute. Som lärare bör vi medvetet välja uppgifter och arbetssätt som kan belysa innehållet tydligare för eleverna. Om man är utomhus är det extra viktigt att vi som lärare är tydliga med uppgiftens syfte. Detta för att eleverna ska få en förståelse för de sammanhang och samband i innehållet som uppgiften vill förtydliga. Vi anser även att det är viktigt med en uppföljning av det eleverna gjort på utomhuslektionen, för att de skall få en större behållning. Utomhustillfällena ger goda möjligheter för eleverna att arbeta i grupp. För att det ska bli givande krävs det att både uppgifterna och elevgrupperingarna främjar det matematiska samtalet.