| dc.description.abstract | I takt med att värdepappersmarknaden utvidgas, både vad avser dess betydelse och omfattning, utvecklas även nya handelstekniker, vilket i sin tur ökar behovet av en i förhållande till de nya teknikerna aktuell lagstiftning. För att möta behovet av en marknadsmissbruksreglering som ligger i fas med samhällsutvecklingen antog EU under våren 2014 två nya rättsakter, marknadsmissbruksförordningen (Nr. 596/2014) samt det så kallade marknadsmissbruksdirektivet (Nr. 2014/57/EU). Förordningen, som hanterar administrativa sanktioner och som är direkt tillämplig i Sverige, träder ikraft den 3 juli 2016, och direktivet, som hanterar straffrättsliga sanktioner, ska implementeras i Sverige senast samma datum. Syftet med uppsatsen är att utreda, presentera och analysera de rättsliga skillnader som marknadsmissbruksförordningen samt marknadsmissbruksdirektivet kan komma att skapa i den svenska insiderlagstiftningen avseende rekvisiten ”insiderinformation” och ”insiderbrott/insiderhandel”, samt att belysa de rättsliga konsekvenserna av dessa skillnader.
Beträffande definitionen ”insiderinformation” införs ett antal förändringar i rättsakterna i jämförelse med vad som stadgas i MmL. Antalet finansiella instrument som omfattas av begreppet utvidgas till att även omfatta handel på OTF-plattformar samtidigt som rekvisiteten ”förnuftig investerare” och ”specifik natur” uttryckligen införs. Rekvisiten ”förnuftig investerare” och ”specifik natur” har dock behandlats i tidigare genomförandedirektiv samt i CESR riktlinjer. Införandet torde därför inte medföra några större rättsliga konsekvenserna för svensk del.
De nya rättsakterna medför även vissa skillnader beträffande definitionen av ”insiderhandel”. Istället för att enbart innefatta insiderinformation som man ”får”, kommer även information som man redan ”har” att medföra ansvar vad gäller administrativa sanktioner, i och med att rekvisitet ”förfogar” införs i förordningen. Då de straffrättsliga sanktionerna bygger på ett direktiv som ska implementeras, är det dock ännu oklart om ett ”har”-rekvisit kommer införas vad gäller dessa. Genom rättsakterna kommer även en person som återkallar/ändrar en lagd order efter att insiderinformation erhållits men innan ordern verkställts att omfattas av definitionen insiderhandel. Även förvärv/avyttringar baserade på rekommendationer eller råd, då personen insett eller bort inse att rådet var grundat på insiderinformation kommer att omfattas av definitionen. Den så kallade ”Tivoxluckan” har således spelat ut sin roll i svensk rätt. Ovanstående skillnader medför var för sig en utvidgning av definition insiderhandel. En annan skillnad är att det genom förordningen införs ett uttryckligt utnyttjanderekvisit avseende insiderinformation i svensk rätt (utnyttjandemodellen). Direktivet utgår också från en utnyttjandemodell men det är ännu osäkert om modellen kommer att införas i svensk rätt eller om nuvarande förfogandemodell kommer att behållas. Det finns således en risk för att det blir en skillnad i rättstillämpningen av förordningen i förhållande till MmL. | sv |
