Kan platser som genomgår förändringsprocesser brukas för tillfälliga lösningar? -En kvalitativ studie om hur städer i ständig förändring kan utnyttja hela förändringsfasen

Abstract

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg står inför stora planer på förändring. Under de kommande åren planeras stora delar av Göteborg att byggas om. Studien undersöker också tidigare exempel på hur man gjort tidigare och tittar närmare på NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, Kødbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. Därefter härleds exemplen i de europeiska städerna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktär. Först ut är den brända tomten i Brunnsparken, hädanefter för enkelhetens skull benämnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och där man nu väntar på att nybyggnation ska påbörjas. Platsen har huserat tillfälliga lösningar under kortare perioder, däribland en Speakers corner. Därefter Kommersen vid Masthuggstorget vilken är en plats som verkar ha glömts bort som kommit att husera västsveriges största loppmarknad och blivit ett socialt nav för många människor. Samt Frihamnen som ska utvecklas till en ny stadsdel med bostäder och sociala mötesplatser där man använder sig av tillfälliga lösningar för att skapa intresse och delaktighet. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tillfälliga lösningar kan användas och hur företrädare för Göteborgs stad förhåller sig till dessa. De specifika frågeställningarna som utformats för att besvara syftet är: Vilka tidigare exempel finns från andra städer när platser används för tillfälliga lösningar?; Vilken karaktär har följande platser: Johannatomten, Kommersen och Frihamnen i relation till föränderliga platser och tillfälliga lösningar?, och slutligen; Hur ser politiker och tjänstemän på hur ”mellanrummen” i Göteborg ska användas och planeras det för tillfälliga lösningar på dessa ”mellanrumsplatser”? Dessa härleds teoretiskt till begrepp som det fysiska rummet och människan, tid, planering, mellanrum och tillfälliga lösningar. För att besvara studiens frågeställningar används kvalitativ metoder, närmare bestämt textanalys, komparativ metod och semistrukturerade intervjuer av tjänstemän och politiker i Göteborgs stad. Studien kommer fram till att Göteborgs stad för tillfället inte har en bra organisation för att kunna inrymma tillfälliga lösningar som inte ingår i områdessatsningar, exempelvis Frihamnen, på det sätt som tolkas eftersträvas. Respondenterna förordar tillfälliga lösningar byggda på initiativ och engagemang från invånarna, vilka då tillsynes inte kan tas omhand av Göteborgs stad. Studien föreslår, med grund i de tidigare exemplen och forskningen, istället att Göteborgs stad sätter upp ramar för engagemang på ett antal lämpliga platser och förklarar förutsättningarna. En först till kvarn-princip kan sedan användas och där stadens invånare får göra eller utveckla vad de vill och hur de vill, inom lagliga gränser och inom platsens förutsättningar. Detta för att utveckling och engagemang har svårt att etableras och bibehållas genom allt för politiska konstruktioner. Men genom att möjliggöra förutsättningar kan engamenang och kreativitet utvecklas varaktigt.