dc.contributor.author | Eliasson, Carl | |
dc.contributor.author | Wallander, Erik | |
dc.date.accessioned | 2015-03-13T13:40:14Z | |
dc.date.available | 2015-03-13T13:40:14Z | |
dc.date.issued | 2015-03-13 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/38481 | |
dc.description.abstract | Motion är en nyckelfaktor för en god fysisk hälsa och det finns stora ekonomiska fördelar för arbetsgivaren med en personalstyrka som motionerar. För att en individ ska engagera sig i en motionsaktivitet krävs motivation. Syftet med studien var att undersöka hur graden av självbestämmande motivation skiljer sig mellan de som motionerar i olika utsträckning. Vidare studerades hur graden av självbestämmande motivationen skiljer sig mellan de som använder organisationens friskvårdssubventioner i olika utsträckning. Organisationens friskvårdssubventioner består av friskvårdsbidrag och friskvårdstimme. Vi har även studerat sambandet mellan organisationens friskvårdssubventioner, grad av självbestämmande motivation och individens motionsvanor.
Teori/Tidigare forskning
Som teoretisk ram gällande motivation använde vi oss av Self Determination Theory, SDT. Denna motivationsteori delar upp kvalitén på motivation mellan amotivation samt inre och yttre motivation. Ju mer individen drivs av inre motivation desto mer självbestämmande är individen i sitt handlande. Tidigare forskning kring SDT visar på att en hög grad av självbestämmande är positivt för en individs engagemang i en motionsaktivitet. Vidare visar tidigare forskning att motion på arbetstid kan löna sig ekonomiskt för arbetsgivaren då det resulterar i förbättrad hälsa och ökad produktivitet hos personalen.
En enkät rörande motivation till motion, friskvårdssubventioner och motionsbeteende besvarades av 366 medarbetare inom en statlig organisation i Göteborgsområdet. I Statistical Package for the Social Science, SPSS version 21.0, utfördes bivariat korrelationsanalys, envägsanova och 3+2 faktors anova för att analysera data från enkäten.
Studien visade att de med en hög grad av självbestämmande motionerar i större utsträckning. De med en hög grad av självbestämmande nyttjade också friskvårdbidraget och friskvårdstimmen i större utsträckning. Vidare visade studien ett positivt samband mellan nyttjande av friskvårdstimme, grad av självbestämmande motivation och motionsbeteende. Friskvårdssubventionerna hade störst effekt på motion för de individer som motionerar minst. Friskvårdstimmen har ett större värde för organisationen då effekten på motionsvanor är större än friskvårdsbidragets. 64 procent av personalstyrkan i den undersökta organisationen motionerar i enlighet med tidigare forsknings rekommendationer. Det är viktigt för organisationen att höja motionsbeteendet på övrig personal. Störst effekt på motionsbeteende hade grad av självbestämmande. För att höja graden av självbestämmande krävs tillfredsställelse av de psykologiska behoven, kompetens, autonomi och tillhörighet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Motivation | sv |
dc.subject | Självbestämmande | sv |
dc.subject | Motion | sv |
dc.subject | Friskvårdsbidrag | sv |
dc.subject | Friskvårdstimme | sv |
dc.title | Friskvårdssatsningar, motivation och motion - Friskvårdssubventioners samband med motivation och dess effekt på personalens motionsvanor | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of sociology and work science | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap | swe |
dc.type.degree | Student essay | |