Affektiva profiler i relation till ”motståndskraft” och arbetsstress

Abstract

Stämmer det att ”ett gott skratt förlänger livet”? Påverkar individens positiva känslor så som glädje individens hälsa? Syftet med studien var att undersöka om det fanns samband mellan individens förmåga av resilience (motståndskraft), upplevelser av arbetsstress samt affekt och om det fanns skillnader mellan affektiva profiler i individens förmåga av resilience och upplevelser av arbetsstress. Tidigare forskningar visar att positiva känslor har ett samband med individens bemästrings strategier i samband med upplevelser av stress. Forskningen visar också att individer med en personlighet som karaktäriseras av optimism har en förmåga att bredda sitt kognitiva spektrum av lösningar i samband med utsatthet för negativ stimuli. Vilket gör det möjligt för individen att hantera kraven som ställs idag på arbetsmarknaden. Individer däremot med en hög neurotisk personlighet har mindre förmåga av resilience vilket innebär att de får större svårigheter att hantera negativa stimuli som exempelvis kommer ifrån en kravfylld arbetssituation. Bristen på bemästrande strategier kan i förlängningen leda till stressrelaterade sjukdomar.

En enkätundersökning gjordes varav 131 respondenter deltog (N=131). Data analyserades först med Pearsons korrelations analys för att synliggöra sambanden mellan variablerna resilience, arbetsstress och affekt. Därefter analyserades data genom Multipel Varians Analys där skillnaderna/variansen i medelvärdena i resilience och arbetsstress mellan de fyra affektiva profiler (hög affektiv, låg affektiv, självdestruktiv samt självförverkligande) kunde urskiljas. Resultaten visade att det fanns signifikanta samband mellan positiva affekter och resilience samt signifikanta samband mellan negativa affekter och upplevelser av arbetsstress. Resultaten visade också att skillnader fanns mellan affektiva profiler i upplevelser av arbetsstress och resilience, exempelvis uppvisade en självförverkligande profil en högre förmåga av resilience samt visade en självdestruktiv profil högre upplevelser av arbetsstress.