| dc.description.abstract | Sammanfattning:
Studiens syfte var att hitta framgångsfaktorer för att motivera pojkar i högstadiet att läsa skönlitteratur. För att uppnå syftet har vi undersökt vilken inställning pojkar i årskurs 7-9 har till läsning av skönlitteratur. Vi har även undersökt hur lärare i svenska på högstadiet arbetar med skönlitteratur samt hur de motiverar pojkar att läsa.
Vår undersökning vilar på de didaktiska grundfrågorna. Den forskning som har varit mest relevant för vår studie härrör från Molloy, Brodow och Rininsland samt Chambers. Vi har även haft stor nytta av läsundersökningar och Läroplan för grundskolan 2011.
En kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer användes och vi intervjuade 30 pojkar i årskurs 7-9 och 10 lärare i svenska, på tre kommunala skolor. Av lärarna var åtta kvinnor och två män. Vi delade upp intervjuerna mellan oss och varje respondent intervjuades individuellt. Vi arbetade sedan gemensamt med resultaten via Google Drive och Skype. På så sätt kunde vi kategorisera, analysera och dokumentera resultaten tillsammans.
Framgångsfaktorer för att motivera pojkar att läsa skönlitteratur är enligt våra intervjuade lärare högläsning av läraren, boksamtal/diskussioner i helklass, att hitta litteratur som relaterar till pojkarnas intressen samt att jämföra bok och film. Några har även förespråkat läslogg, loggbok, läsutmaningar som triggar pojkarnas tävlingsinstinkt, gruppläsning och rollspel. En-ligt vår studie kan man dock göra mer för att motivera eleverna. Lärarna bör lyfta läroplanens alla mål mycket tydligare, ha motiverande samtal, vara tydligt positiva till läsning, visa att de själva är läsare och läsa betydligt mer ungdomslitteratur än våra respondenter (flera läste end-ast 1-2 titlar/år). En god relation till eleverna och kunskap om deras kulturella kapital, bättre och mer hemlika läsmiljöer samt tillgång till bibliotek, är också motiverande faktorer. Eftersom bättre läsförståelse gagnar alla ämnen, bör också alla lärare sträva efter att pojkarna läser mer. Sådana gemensamma mål underlättas av ett ämnesövergripande arbetssätt, vilket också är vad lärarna själva efterfrågar. Vi tror att det kan göras stora vinster om lärarna får tid att diskutera didaktiska grundfrågor och motivationshöjande faktorer, vilket innebär att fortbildning och kollegialt lärande behövs. Enligt både lärarna och pojkarna själva är det största hindret för läsningen den digitala världen. Vi rekommenderar starkt att lärare sätter sig in i den nya tekniken så att de kan nyttja den i undervisningen, kommunicera med eleverna och lära känna deras verklighet.
Vi tror inte att alla pojkar kan bli läsare. Vi tror dock att man kan få fler pojkar som inte läser alls att bli så kallade måsteläsare, och fler måsteläsare att “kliva upp” till kategorin läsare, om man tar till sig av vår studies resultat. | sv |
