Distansstudier – något för alla? En kvantitativ studie om elevers förutsättningar att studera på distans på gymnasienivå

Abstract

Syftet med vår studie är att kartlägga vilka olika studiemetoder som mest frekvent och framgångsrikt används av distanselever. En jämförelse görs härmed med de studiemetoder som, enligt litteraturen och tidigare forskning, leder fram till lyckosamma resultat inom traditionella studier, klassrumsundervisning. Eftersom distansstudier ökat som studiemetod idag kan det vara till hjälp för de olika utbildningarna som erbjuder studier på distans att känna till hur deras elever väljer att studera och vilka faktorer som påverkar deras resultat. Inom forskning kring inlärning finns det en rad olika inlärnings-stilar som vi har förankrat vår undersökning i och kunnat påvisa vilka faktorer och förutsättningar som kan sägas öka förutsättningarna för att lyckas i sina studier. På samma gång har vi kunnat påvisa vilka utmaningar som kan finnas för en viss kategori elever. Vi har använt oss av främst kvantitativ metod och samlat in data med hjälp av en enkät. Enkätens två huvudsakliga delar har syftat till att samla in data om elevens förutsättningar och studieteknik, samt att mäta elevens självförtroende via en etablerad enkät (”Rosenberg”). Som komplement till enkäten har vi med en öppen och valfri fråga för att få fram viss kvalitativ data. Kända teorier av Gordon Pask, David Kolb, samt John Grinder i samarbete med Richard Bandler har främst legat till grund för den teoretiska referensramen och i syfte att ringa in vedertagen kunskap runt hur man kan kategorisera lär-stilar. Resultatet från undersökningen visade att de studiemetoder som fungerar inom traditionell undervisning även fungerar inom distansundervisning. Det som visade sig vara viktigt för eleverna var att känna känslomässig koppling till studierna, att känna motivation och ha en målsättning med studierna. Vidare kunde vi se en tydlig koppling mellan studieresultat och elevens disciplin samt rutiner runt schemaläggning av sina studier. Att ha kunskap och tilltro till tekniken som hjälpmedel visade sig också ha betydelse för studieresultatet.