Hälsa och framgång! Organisationsklimat för hälsa, säkerhet, innovation och effektivitet. Slutrapport

Abstract

För att en konkurrensutsatt organisation ska vara framgångsrik på längre sikt så måste den hålla god effektivitet och produktivitet för att klara lönsamheten i global konkurrens, och upprätthålla god kvalitet inom ramen för hårt begränsade resurser. Men god effektivitet just nu är inte tillräckligt. Långsiktig framgång kräver också att man kan erbjuda goda arbetsförhållanden så att de anställda mår bra och inte kommer till skada, trivs med arbetet och är motiverade att göra ett bra jobb efter bästa förmåga. Dessutom måste organisationen vara innovativ, så att den kan ligga i framkant beträffande nya idéer och innovationer som kan tas i bruk för att utveckla verksamhet och produkter. Dessa mål kan kopplas till olika domänspecifika typer av organisationsklimat, exempelvis innovativitet, där ett sådant klimat utgörs av gemensamma perceptioner av hur organisationen värderar den specifika domänen, t.ex. innovativitet. Olika organisatoriska värden kan vara motsägelsefulla, såsom beskrivs i Competing values framework (CVF) (Quinn & Rohrbaugh, 1983). Detta gäller därmed även domänspecifika klimat. Exempelvis kan risktagande och ett klimat som stöder risktagande gynna innovatititet, medan det kan vara negativt för säkerheten eller den kortsiktiga effektiviteten. Organisationers framhävande av betydelsen att samtidigt nå olika typer av mål kan därför upplevas som paradoxala och ge upphov till målkonflikter. Lewis (2000) underströk betydelsen av att kunna hantera paradoxer i organisationer och föreslog transcendens som ett sätt för detta, d.v.s. ett andra ordningens tänkande där förhärskande antaganden undersöks för att konstruera ett ackommoderande perspektiv på motsatser. I detta projekt undersökte vi hur säkerhetsklimat, arbetshälsoklimat, innovativt klimat, produktionseffektivitetsklimat och formellt klimat, representerande de fyra kvadranterna i Competing values framework, relaterade till fyra essentiella organisatoriska utfall: anställdas hälsa och säkerhet, team effektivitet och innovationer. Vi undersökte även om ett ”G-faktorklimat” kunde identifieras som grep över de domänspecifika klimaten och som predicerade samtliga fyra utfall. Om så var fallet var ett tredje syfte att undersöka om denna klimat-G-faktor kunde ersättas av en G-faktor som indikerades av ett urval klimatfrågor som identifierats att representera innehållet i begreppet Perceived Organizational Support (POS), d.v.s. anställdas perceptioner att organisationen uppskattar deras bidrag och bryr sig om deras hälsa och välbefinnande (Eisenberger, Huntington, Hutchison, & Sowa, 1986). Om ett POS-relaterat G-faktorklimat identifierades ville vi undersöka om det hade betydande prediktivt värde för utfallen anställdas hälsa och säkerhet, team effektivitet och innovationer. Projektet genomfördes som en enkätstudie till fyra stora företag i Sverige, två inom gruvnäring och två inom bygg och anläggning. 894 av 1366 utvalda produktionsarbetare (65%), fördelade på 146 arbetsgrupper, besvarade enkäten. Eftersom organisationsklimat är ett socialt gemensamt fenomen gjordes samtliga analyser på arbetsgruppsnivå. Resultaten visade att en högre-ordningens G-faktor förklarade en substantiell mängd av den gemensamma variationen i de domänspecifika organisationsklimaten. Innehållet i G-faktorn kunde delvis representeras av POS. POS-G-faktorn predicerade utfallen anställdas sjukfrånvaro, olyckserfarenhet, team effektivitet och innovationer i likartad grad som de domänspecifika klimaten. Resultaten indikerar att POS representerar ett högre-ordningens organisationsklimat, och är en prediktor för centrala organisatoriska utfall. Att som en överordnad ledningsprincip erbjuda organisatoriskt stöd kan hjälpa de anställda att sammanjämka viktiga men synbarligen konflikterande organisatoriska mål. Som sådant kan POS underlätta hantering av paradoxer i organisationer genom transcendens (Lewis, 2000). Utvecklingen av POS understöds i en organisation som, genom sin ledning och sina organisatoriska strukturer, på ett övertygande och genuint sätt visar att man respekterar och värderar sina medarbetare genom att visa omsorg om dessas välbefinnande, och som visar uppskattning för medarbetarnas bidrag genom att inbjuda till delaktighet och ge stöd för medarbetarna att utföra sitt arbete väl. Vi menar att en sådan organisation erbjuder en källa för god självkänsla och bidrar till att fylla medarbetarnas existentiella behov av mål och mening. En sådan psykosocial miljö understödja även utvecklingen av tillitsfulla gruppklimat och ger aktörerna tillgång till såväl egna som kollektiva resurser och möjlighet och motivation att fullt ut utnyttja en bred repertoar av ageranden för att utföra sitt arbete på ett sätt som är tillfredsställande för såväl den anställda själv, som för organisationen.