| dc.contributor.author | Joachimsson, Elin | |
| dc.date.accessioned | 2015-03-27T12:36:39Z | |
| dc.date.available | 2015-03-27T12:36:39Z | |
| dc.date.issued | 2015-03-27 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/38577 | |
| dc.description | Ce mémoire a pour but d’examiner l’adultère dans deux romans de Maupassant, Une vie et Bel-ami. Pour effectuer l’étude, deux questions sont formulées : quels sont les motifs de l’adultère dans ces romans et quelles en sont les conséquences pour les personnages principaux. L’analyse est faite à partir du schéma quinaire de Paul Larivaille. Celui-ci divise chaque intrique en cinq étapes, dont celles de la provocation et de la conséquence. En appliquant cette méthode à deux romans où le thème de l’adultère joue un rôle important, nous avons espéré de faciliter la quête des motifs et des conséquences des relations extraconjugales. Cette méthode s’est avérée plus appropriée pour l’analyse d’Une vie que pour celle de Bel-ami ; car si le récit d’Une vie se concentre sur la vie du personnage principal, celui de Bel-ami laisse une grande place aux personnages secondaires. En somme, six motifs et six conséquences liés avec l’adultère ont été identifiés. Il s’agit de l’adultère comme un substitut pour le désir et de la passion, mais aussi comme un moyen de gagner de l’indépendance et des relations utiles. Le motif qui paraît nouveau par rapport aux recherches antérieures est surtout l’idée d’utiliser l’adultère comme stratégie pour ridiculiser un ennemi. | sv |
| dc.description.abstract | Syftet med denna uppsats var att undersöka otroheten i två romaner av Maupassant, Une vie och Bel-ami. För att genomföra studien ställdes två frågor. Dessa utgick ifrån att finna motiven och konsekvenserna av otrohet för huvudpersonerna i dessa två böcker. Analysen genomfördes med Paul Larivailles le schéma quinaire. Detta delar in varje intrig i fem delar, där provokation och konsekvens ingår. Genom att applicera denna metod på två romaner där otroheten är ett centralt ämne, var förhoppningen att underlätta sökandet efter motiv och konsekvenser till otrohet. Metoden tycktes mer lämplig för Une vie än för Bel-ami, då fokus i Une vie är på huvudpersonens liv, medan Bel-ami lämnar ett större utrymme åt bipersoner. Sammanfattningsvis kunde sex motiv och sex konsekvenser av otrohet identifieras. Det handlar om otrohet som ett substitut för åtrå och passion, men också som ett sätt att uppnå självständighet och användbara relationer. Det motiv som tycks nytt i förhållande till tidigare forskning är idén att använda otrohet som en strategi för att förlöjliga en fiende. | sv |
| dc.language.iso | fra | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppstats franska SPL | sv |
| dc.relation.ispartofseries | SPL 2014-130 | sv |
| dc.subject | Franska | sv |
| dc.subject | Maupassant | sv |
| dc.subject | otrohet | sv |
| dc.subject | le schéma quinaire | sv |
| dc.subject | äktenskap under 1800-talet | sv |
| dc.subject | adultère | sv |
| dc.subject | le schéma quinaire | sv |
| dc.subject | mariage au XIXe siècle | sv |
| dc.title | Le thème de l’adultère dans Une vie et Bel-ami de Guy de Maupassant | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | HumanitiesTheology | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Languages and Literatures | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
