dc.contributor.author | Blidner, Lasse | |
dc.contributor.author | Wetter, Rickard | |
dc.date.accessioned | 2015-04-14T12:49:11Z | |
dc.date.available | 2015-04-14T12:49:11Z | |
dc.date.issued | 2015-04-14 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/38670 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: Att vårda palliativt sjuka barn upplevdes svårt för vårdpersonalen då varje barn är unikt och har en helt egen begreppsvärld. Genom språket skapades förståelse och medmänsklig gemenskap. Information fick aldrig bli en bristvara i den palliativa vården. Genom att förklara, beskriva och stötta till förståelse kunde sjuksköterskan hjälpa närstående att åter finna hopp och mening. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva möjligheter och hinder i kommunikationen mellan sjuksköterskor och föräldrar till barn med palliativ sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tolv vetenskapliga artiklar som fokuserade på föräldrars och vårdpersonals upplevelser av kommunikation i vårdsituationen. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Tillit: I början av en sjukdom kunde familjen ha svårt att ta in all information. Vårdpersonalen upplevdes ha stor makt i sina ord och skicklighet att hålla i svåra samtal var enligt många familjer en av de viktigaste färdigheterna. Oerfarna sjuksköterskor upplevde att komplexiteten kring ett barns död var fylld med ansvar som de inte hade verktyg att hantera ensamma. Delaktighet: Föräldrar upplevde olika behov av information och uppskattade en kontinuitet med få kontakter. Etiska dilemman kunde uppstå när vårdgivare upplevde behov att informera familjen medan föräldrarna motsatte sig det. Föräldrarna uppskattade ärlighet och oavsett deras beslut var det viktigt att stötta beslutet, de uppgav att deras behov av information ökade med tiden. Kunskap: God kommunikation ledde till bättre vård och även mindre nivåer av långtidssorg. I flera undersökningar lyfte sjuksköterskor fram vikten av en formell utbildning inom palliativ vård. För att bli bekväm i sin yrkesutövning och hantera samtal om döden upplevde sjuksköterskorna att det krävdes flertalet års erfarenhet inom palliativ vård. Slutsats: Föräldrar till palliativt sjuka barn är i stort behov av individuellt anpassad kommunikation. För att möta detta behov behöver sjuksköterskan ett antal verktyg och strategier, dessa erhålls framförallt genom erfarenhet, mentorskap och utbildning. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Palliative care | sv |
dc.subject | Family centrered | sv |
dc.subject | Experiences | sv |
dc.subject | Communication | sv |
dc.subject | Pediatric | sv |
dc.title | ATT KOMMUNICERA. Möjligheter och hinder vid palliativ vård av sjuka barn | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |