Jag är sjuk, men hela jag är inte sjuk – Psykosens påverkan på självbilden

Abstract

De senaste decennierna har stora samhällsförändringar skett för att förbättra situationen för människor med psykisk ohälsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohälsa genom fördomar både av andra och sig själv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos är ett samlingsnamn för symtom där verkligheten förändras genom exempelvis hallucinationer eller vanföreställningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har någon gång vårdats i psykiatrisk slutenvård för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan känna en förändring av jaget och förlora kontrollen över vem de är. Då tvångsvård är tillåtet inom psykiatrin är patienter med psykisk ohälsa mer sårbara, därför är det viktigt att sjuksköterskan bygger upp ett förtroende med patienten. Syftet var att beskriva hur självbilden kan påverkas av psykos. Metoden som använts var hermeneutisk narrativ analys av självbiografier. De tre teman som framkom i resultatet var när psykosen sparkar in dörren till mig och tar över, psykosen tar det som var jag och mitt värde ifrån mig, och psykosen har ändrat min värld och jag måste lära mig att leva med det. Under varje tema finns subteman som mer konkret beskriver de upplevelser som personerna har haft. Stigmat är bland det mest jag-hotande som kan följa efter erfarenheterna av en psykos. Slutsatsen är att personer med psykos upplever en förändring av självbilden. Det är viktigt för sjuksköterskan att kunna möta patienten där den befinner sig. Det är värdefullt för omvårdnadsarbetet att få insyn i hur personen med psykos upplever sin sjukdom för att öka förståelsen för hur det är att leva med en förändrad självbild. Oavsett vilka symtom och diagnoser en person har kan detta aldrig definiera vem eller vad han/hon är. Ur ett icke-professionellt perspektiv är det också viktigt att vara medveten om hur självbilden påverkas av psykos då dessa personer kan mötas överallt.