| dc.description.abstract | Denna uppsats undersöker hur, vad och varför grammatikundervisning kan och ska se ut inom
svenskämnet i gymnasieskolan. Syftet till varför vi har valt att genomföra denna uppsats är att ta reda
på hur lärare definierar grammatik, varför de anser att en sådan undervisning ska bedrivas, samt hur en
sådan undervisning kan se ut. Vi har valt att utgå från de didaktiska frågorna: vad?, hur? och varför?
Underlaget för vår undersökning utgörs av intervjuer med fem slumpmässigt valda gymnasielärare.
Våra intervjufrågor grundar sig på de tre didaktiska frågorna som nämnts ovan. Intervjuerna spelades
in och transkriberades. Resultatet har sedan sammanställts utifrån de tre didaktiska frågorna som utgör
uppsatsens syfte. Resultatet har jämförts med en liknande undersökning som genomfördes för arton år
sedan. Jämförelsen visar på ett antal intressanta aspekter. Den första aspekten är svårigheten att
avgränsa begreppet ’grammatik’, något som framkom i samband med intervjuerna. Den andra aspekten
är de argument för grammatikundervisning som respondenterna anger. De för grammatikundervisning
argument som förekommer ivårundersökningärfrämmandespråksargumentet,
andraspråksargumentet,språkriktighetsargumentet,allmänbildningsargumentet,argumentetom
människan som språkvarelse och metaspråksargumentet. Det vanligast förekommande argumentet är
främmandespråksargumentet, medan enbart en lärare applicerar grammatik på olika texter, i detta fall
lyrik. Den tredje aspekten är att själva grammatikundervisningen inte har förändrats nämnvärt, trots att
lång tid har gått, ny forskning har genomförts och att nya ämnesplaner har trätt i kraft för
gymnasieskolans svenskämne. Inte heller har argumenten för grammatikundervisning förändrats
nämnvärt. | sv |
